Krönika: Vädermedicin
Det har på många håll pratats mycket om väder och extrem väder. Detta leder till frågan om vädrets inverkan på människors hälsa. Alla har erfarenhet av att extrem värme och kyla påverkar både humör och olika krämpor. Temperatur, andning och cirkulation behöver tid för anpassning.
Ordet "lunatic" (engelska för galen person) kommer från latinets "luna", måne, och speglar den gamla uppfattningen att månen kunde påverka människans sinne. I många kulturer har fullmånen länge förknippats med galenskap, sömnlöshet och att kunna påverka förlossningar.
Trots den globala uppvärmningen är kyla fortfarande en vanligare dödsorsak än värme. Studier visar även att genetiska skillnader har betydelse. Exempelvis en mutation, som orsakar förlust av proteinet alfa-aktin-3 och medför ökad muskelaktivitet med bättre förmåga att bibehålla värme.
När torr luft s.k. föhnvindar passerar över Alperna rapporteras mer trötthet, huvudvärk och ledvärk. Det finns studier som visar ökad förekomst av oro, aggressivt beteende och självmord. I vissa sjukhus i Alpområdet planerar man färre icke-akuta operationer under föhnvindar. Det är delvis baserat på erfarenheter av fler komplikationer såsom blödningar under sådana väderförhållanden. Orsaksbanden är oklara och föremål för forskning.
Klimatförändringar med högre temperaturer kan öka marknära ozon, luftföroreningar och allergener (t.ex. pollen). Nya typer av pollen och längre säsonger kan förvärra allergier och astma. Klimatet påverkar spridningen av sjukdomar som sprids via exempelvis fästingar och myggor som Borrelia, TBE och Malaria. Ökad nederbörd, översvämningar och tillgången till rent vatten och näringsrik mat, kan också leda till vattenburna sjukdomar.
Frågan är hur detta kommer att ändra vårt sätt att leva.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör