”Förbränning ska vara träråvarans sista steg – inte första”
Innovation och förnyelse efterfrågas för att möta framtidens krav på skogs- och träindustrin. Ett sätt att få ut fler nyttor ur samma mängd träråvara är att använda den i flera steg innan den till slut går till förbränning, så kallad kaskadanvändning. Linnéuniversitetet, tillsammans med oss på Energikontor Norra Småland och Energikontor Syd, har tagit fram en rapport om kaskadanvändning för att inspirera branschen att våga tänka nytt.
Skogen är en viktig näring i Småland och användningen av biobränsle är stor i förhållande till Sveriges genomsnitt. Bioenergin är en förnybar energikälla som bidrar till landets självförsörjning och skapar dessutom arbetstillfällen och välstånd lokalt. När det gäller hur skogen bäst kan bidra till klimatomställningen råder det delade meningar. Hur kan branschen både producera virke, förädla produkter, bidra med förnybar energi och samtidigt bidra till Sveriges miljö- och klimatmål?
- Eftersom förbränning är det sista steget i en användningscykel så ville vi samla näringsliv och offentlig sektor för att tillsammans hitta möjligheter till annan nytta i ett eller flera steg innan träråvaran går till förbränning. Förbränning ska vara träråvarans sista steg – inte första, säger John Ramsö, projektledare på Energikontor Norra Småland.
Kan ersätta plast och stål
Att använda biomassa i ett eller flera steg innan den slutligen går till förbränning kallas kaskadanvändning och begreppet har varit utgångspunkten i rapporten. Genom kaskadanvändning räcker biomassan längre och kan ersätta produkter av plast och stål som i regel skapas av fossila bränslen, eller jungfrulig träråvara. Efter förbränning ska restprodukten återgå till naturen för att cirkulera näringsämnen som hjälper skogen att växa på nytt.
Kaskadanvändning – en väg för att nå miljömål
I Smålands skogsstrategi beskrivs hur vårt biobaserade samhälle kräver mer biomassa för att öka förutsättningarna för att tränga ut behovet av fossilbaserade produkter. Kaskadanvändning är ett sätt att tränga ut behovet av fossilbaserade produkter utan att öka uttaget ur skogen. Dessutom har en förflyttning mot större kaskadanvändning en betydelse för möjligheten att nå mål om att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
- En lärdom från arbetet är att det krävs mer kommunikation, gemensamma mål och ökade incitament för att öka kaskadanvändningen i branschen. Rapporten syftar till att stötta, inspirera och utmana branschen till att skapa nya kreativa affärsmodeller, produkter och samarbeten, säger John Ramsö.
Rapporten har tagits fram genom projektet Kaskadanvändning av skogsbränslen och biprodukter som drevs av Linnéuniversitetet, Energikontor Syd och Energikontor Norra Småland under 2022-2023. Projektet har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Bioenergigruppen AB, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg