Krönika: Vill vi veta vår biologiska ålder?
Alla märker att vi förändras med ökad ålder. Det sägs att från 25-30 år börjar vi att åldras. Att leva innebär att celler dör och försvinner – kallas apoptos och ersätts eller kopieras av nya av samma sort. Tyvärr, med tiden, av allt sämre kvalitet.
Hur märker vi åldrandet? Kanske en onödig och enkel fråga. Huden blir torrare och skrynkligare. Musklerna förtvinar, blir svagare och lederna stelnar. Minnen försvinner. Syn och hörsel försämras mm. Det intressanta är om vi kan bromsa och fördröja denna oundvikliga process. Man brukar tala om kronologisk ålder i årtal och jämföra med ungefärlig biologisk eller funktionell ålder.
En gammal studie från 2010 utförd av Per Tesch, professor i idrottsvetenskap från Mittuniversitetet visade att en grupp 80–90-åriga skidåkare som hade varit fysiskt aktiva i hela sitt liv hade lika bra kondition som 30–40-åringar som inte motionerade. När de konditionstestades visade det sig att de pigga åldringarna hade dubbelt så hög syreupptagningsförmåga som jämnåriga som inte tränat. Analyser av muskelproven från de gamla skidåkarna visade en profil som hos yngre.
En studie publicerad i British Journal of Sports Medicine undersökte sambandet mellan förmågan att stå på ett ben i 10 sekunder och risken för att dö i förtid. Studien omfattade drygt 1 700 deltagare i åldern 51–75 år. Resultaten visade att de som inte klarade av att stå på ett ben i 10 hade mer än 80 % ökad dödlighet inom de kommande tio åren jämfört med de som klarade testet. Cirka 20 % misslyckades. Ju äldre och desto mer inaktiva desto sämre resultat. Det finns liknande tester och resultat gällande handstyrka.
Hur ska man tolka sådana här resultat? Vill vi ha ett mått på vår biologiska ålder och medföljande skröplighet? En tröst kan vara att det rör sig om s.k. observationsstudier, som alltså inte säger något om orsaken. Det kan handla om påverkansfaktorer som arv, sjukdomar och skador. Men förekomst av många liknande samband leder till en större sannolikhet för att orsaken är livsstilsfaktorer - hur de aktuella personerna har levt, använt kroppen och tränat på olika sätt.
Vi blir ju bättre och skickligare på det vi utför - ”use it or lose it”.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör