Krönika: Vem riskerar att bli beroende?

Personer med neuropsykiatriska diagnoser speciellt ADHD har visat sig vara överrepresenterade bland individer med alkohol- och andra drogproblem.

Självklart påverkar även omgivningen en individs reaktioner och beteende. Vanligt är en dysfunktionell uppväxt. Man talar om en ”felaktig inprogrammering” socialt och kulturellt. Under barndomen sker en inmatning av värderingar, kanske hemligheter som kan skapa otrygghet och med ökat medvetande känslor av kaos, skuld och skam. Barnets strategier kan vara att spela clown, hjälte, ta en roll som syndabock eller vara passiv som ”tapetblomma”. Som vuxna löper de större risk för mental ohälsa inklusive beroende och missbruk av olika slag.

Drogmissbruk rapporteras inte sällan bland framstående musikartister, idrottare speciellt när karriären börjar lida mot sitt slut.

Sjukvården är inte sällan medskyldig till utveckling av beroende och missbruk. Det är enkelt att få recept utskrivet på smärtstillande, lugnande och sömnmedel.

Färska rapporter visar hög dödlighet orsakade av denna typ av preparat. Ett annat fenomen är att missbrukare som söker hjälp inte accepteras av vården om de är påverkade, vilket tolkas som dålig motivation med dålig prognos. Hjälpsökande kan sägas vara en färskvara och är ett viktigt tillfälle att försöka avbryta ett missbruk. 

God kännedom om aktuell patient såsom ärftlighet, sociala förhållanden och ev. tidigare överförbrukning är viktigt att ta hänsyn till vid utskrivning av läkemedel. Dessutom kan det finnas brister i uppföljning av mediciners verkan och biverkningar oftast beroende på tidsbrist, dålig kontinuitet i läkarkontakterna såsom icke fungerande samverkan mellan primärvård och specialister.

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör