Krönika: Blir man friskare av lycka?

En god hälsa byggs upp tidigt i livet. Numera framhålls föräldrars förmåga att få barn att äta nyttigt, att röra på sig och inte minst begränsa skärmtiden. Idag finns en tendens till att de unga ska skjutsas till skola, få hjälp med att fixa det mesta, brukar kallas ”curling”. Naturligtvis är detta också en samhällsfråga och politikeruppgift att ta sig an.

Jag har noterat att även nationalekonomer intresserar sig för hälsoaspekter och då specifikt för vår känsla av lycka. Är det möjligt att mäta samband mellan hälsa och lycka och vilka bestämningsfaktorer är viktigast? Vad betyder pengar, välstånd, konsumtion och tillväxt? Forskning talar för att vänner, tacksamhet och personlighet spelar större roll.

Inom hälso- och sjukvård vet vi att socioekonomiska förhållanden är viktiga för sjukdomar och livslängd. Rent biologiskt avgör positiv eller negativ stress eller stimulans av vårt belöningssystem stor roll för hur vår inre miljö ser ut. T.ex. vilka gener, enzymer och hormoner som är påslagna.

Självklart mår vi bra och känner oss lyckligare av höga nivåer av ”lugn och ro”-hormonet (oxytocin ) och ”kroppsegna morfiner” (endorfiner). Avgörande för ett sådant önskat tillstånd är hur vi lever. Våra relationer med nära och kära, matvanor och fysisk aktivitet och känslan av meningsfullhet är mest betydelsefullt. Är det svårt eller omöjligt att via livsstilsåtgärder må bra kan även mediciner, exempelvis det som tidigare kallades för ”lyckopiller” (SSRI preparat) hjälpa till.

Framtida forskning kanske kommer att avslöja vilka metoder som ur nationalekonomisk synvinkel är mest lönsamma för lyckokänslan.

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör