Krönika: Inflammation och livsstil

En följd av detta är att tillstånd såsom hjärtinfarkt, depression, Alzheimers sjukdom, utmattningstillstånd, långvarig smärta m.m. hamnat i "inflammationsgruppen". Orsaken är ny kunskap om biokemiska mekanismer, framför allt upptäckten av cytokiner, ämnen som frisläpps från immunaktiva vita blodkroppar i skadad eller sjuk vävnad.

Några mer kontroversiella åkommor är fibromyalgi och ME (myalgisk encefalomyelit), kallas också CFS (chronic fatigue syndrom), där forskare har påvisat ökad aktivitet av flera inflammationsframkallande proteiner.

Dessa tillstånd domineras av trötthet, värk, ömhet speciellt i muskler, sänkt stresstålighet, temperaturkänslighet, sömnstörningar och sämre koncentrationsförmåga och minne. Historiskt svårtolkade och även haft låg status, betraktats som ”inbillning”. Fibromyalgi kallades ibland SVBK (”svider, värker, bränner kärring”). Delvis kan en förklaring vara att behandlingsförsöken i regel varit dåliga med mycken frustration som följd.

Även det s.k autonoma nervsystemet, det som vi inte kan påverka, är engagerat med symtom som hjärtklappning, yrsel, magknip, oregelbundna avföringar m.m.

Utlösande är vanligtvis föregående infektioner eller fysiska och psykiska trauma och belastningar. En följd är svårigheter att särskilja kroppsliga och psykiska symtom, vilket kan skapa viss förvirring både för patienter och behandlare. Fördelen är att det innebär en teoretisk förklaring till sambandet mellan kropp och själ.

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör