Krönika: Läkemedel på gott och ont

Arbetsmetoderna är ofta läkemedel och kirurgi. I alla möten mellan patient och behandlare är samtal och empati vårdens kärna, men läkemedel är kanske många gånger det viktigaste verktyget.

Idag tjänar läkemedelsindustrin mest på s.k livsstilsmediciner såsom mot högt blodtryck, fettsänkare och psykofarmaka. Indikationer för att påbörja nya behandlingar har en tendens att ständigt utvidgas.

Nästan alla läkemedel har mer eller mindre allvarliga biverkningar. 5-7 % av alla sjukhusinläggningar beräknas bero på olika bieffekter. Upptag och nedbrytning varierar mellan olika individer och ogynnsam samverkan mellan kemiska substanser är vanliga. Äldre uppvisar större känslighet. Mest kända och vanliga är blödningar av antiinflammatoriska i kombination med ”bloduttunnande” preparat. Risk för beroende och missbruk är ett stort problem för olika psykofarmaka. Generellt gäller att det är lätt att sätta in medicin men svårare att sätta ut, vilket innebär risk för överkonsumtion och missbruk.

IVO (Inspektion för vård och omsorg) utförde i augusti en granskning av medicinbruk inom särskilda boenden. Det påpekas att bland multisjuka äldre finns en överkonsumtion av läkemedel. Brister påvisas i hantering exempelvis delegation och dokumentation av medicinering. Adekvat utbildning saknas. Olämpliga läkemedel användes i 20% enligt en rekommenderad lista utgiven av Socialstyrelsen.

Hur kan sådana problem åtgärdas? Kanske ändra på det delade huvudmannaskapet mellan kommun och region för äldrevården. Bättre utbildning. Mer tid vid varje besök. Rutiner att gå igenom läkemedelslistan regelbundet, gärna tillsammans med apotekare.

Ett försök kan vara att minska medikaliseringen genom alternativ till läkemedel förslagsvis egenvård - med mer motion, bättre mat, rökstopp, begränsa alkohol och mindre stress. Lätt att säga men svårare att genomföra!

Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör