Krönika: Muskelarbete och askungeteorin

Förr var upprepade tunga lyft och obekväma arbetsställningar inom industri, jord- och skogsbruk vanliga orsaker till värk med ökad ålder. Oftast drabbades ländryggen. Nu lever vi i ett informationssamhälle med mest lätta stillasittande jobb med sysselsättning inom kontor och handel. Besvären har förflyttats mer till nacke och skuldror. Hälso- och sjukvården upplever idag i stället konsekvenser av stress och brist på kroppslig rörelse med följder som övervikt, benskörhet, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar hos befolkningen.

Det kan tyckas märkligt att de smårörelser som krävs för att använda en datormus har visat sig orsaka svårbehandlad värk exempelvis i underarmar. Hur kommer det sig att dessa s.k. lågintensiva lätta jobb kan framkalla sådana besvär? Gängse förklaringar är att jobben är ensidiga, oftast med samma arbetsställning under lång tid. Arbetsrörelserna är mycket statiska. Detta innebär att samma muskler är sammandragna länge i motsatts till dynamiska arbetssätt, där flera muskler används i olika belastning.

En s.k. ”askunge-hypotes” har formulerats. Samma nerver och småmuskler får jobba lång tid med enformiga sysslor utan återhämtning. Följden blir värk och stelhet. Mental påfrestning med stress och sömnbrist ökar både spänningar och värkproblemen.

Självklart är organisatoriska förändringar på arbetsplatsen med variation i uppgifter kombinerat med olika rörelser och många pauser de viktigaste förebyggbara åtgärderna. Men individen själv kan också genom avslappning och träning som stimulerar blodcirkulationen samt främjar styrka förhindra icke önskvärda effekter av ensidig belastning. Den flitiga Askungen behöver vila emellanåt!

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör