Krönika: Sömnbrist jämförbart med onykterhet som olycksfallsrisk
Eftersom hjärnan inte är någon outtröttbar maskin drabbas den av utsläckningsepisoder eller s.k. lapses, om inte vilobehovet tillgodoses. Man tror att sådana lapses kan ligga bakom olyckor exempelvis kärnkraftskatastroferna i Harriburg och Tjernobyl samt förlisningen av oljesupertanken Exxon Valdez.
En av de vanligaste orsakerna till dagtrötthet är sannolikt snarkningar med andningsuppehåll s.k. obstruktiv sömnapné. Typexempel är en överviktig medelålders man, som snarkar mycket och har fler än fem andningsuppehåll per sovtimma. Svalgmuskulalturen är för slapp och faller ihop. Hjärnan får för lite syre och den vederkvickande djupsömnen uteblir. Dessa personer har även en överrisk för hjärt-kärl-sjukdomar.
Vid psykologiska tester av hjärnans funktion visar det sig att kreativitet och förmåga till strategibyten försämras mest. Dessa anses återspegla pannlobernas arbetsområde. Följden kan bli överaktivitet för att motverka trötthet och sömn vilket uppfattas av omvärlden som oro och rastlöshet. Samma fenomen ses hos barn med ADHD (innebär uppmärksamhetsbrist, impulsivitet och överaktivitet) som kan lindras med hjärn-stimulerande medel t.ex. efedrin eller låga doser av amfetaminbestäktade preparat. Koffein har liknande lindrig verkan, är socialt accepterat och välbeprövat med i regel god effektivt mot trötthet.
En annan grupp som kan drabbas av trötthet utgörs av människor som använder psykofarmaka, smärtstillande eller antiallergiska läkemedel. Eftersom det finns varningstext på medicinburkar så borde alla vara medvetna om dessa risker.
Statistik och experimentella försök visar att risken för både trafikolyckor och arbetsolycksfall ökar under senare delen av natten och tidigt på morgonen. Yngre män är överrepresenterade i dessa olyckor. Vägtrafikolyckor beräknas vara fem gånger större kl. 5 på morgon jämfört med mitt på dagen. Orsaken är att vid denna tidpunkt befinner man sig på dygnskurvans bottennivå. Dessutom påverkas vi negativt av monotoni. Vissa människor är känsligare och upplever fler attacker av mikrosömn.
Fordonsförare bör stanna, gå ut för att få frisk luft eller kanske det mest effektiva att ta en tupplur utefter vägkanten. Tester i körsimulator vid sen nattkörning har visat sig motsvara ca 0,8 promilles alkoholhalt. Både sömnproblem och alkoholens följdverkningar kan sägas på många sätt vara ett folkhälsoproblem.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör