Krönika: Vad händer när skärmar ersätter lek och rörelse?

tom gunga på en lekplats
Foto: Pixabay

Under den senaste tio-årsperioden har sjukdomar bland barn som allergier och diabetes ökat och den psykiska hälsan försämrats. Rapporter visar på mer psykosomatiska besvär, utslagning från skolan (hemmasittande), mobbing, självdestruktivitet och i värsta fall även självmord.

Man framför många tänkbara orsaker, bland annat det ökade bruket av sociala medier. Barn och ungdomar ägnar i genomsnitt mer än hälften av sin fritid åt skärmaktiviteter – speciellt mobiltelefoner och dataspel. Det finns forskning på hur speciellt Tv-tittande påverkar små barn. I USA har barnläkarakademin rekommenderat att barn under 2 år inte ska titta på skärm över huvud taget.

Oron gäller om det ökade skärmtittandet bidrar till att barn skadas i sin psykiska utveckling med beteendestörningar eller övervikt med framtida risker för diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Skall Sverige följa efter utvecklingen i USA? Idag uppskattas ca 20% av eleverna i vårt land vara överviktiga eller feta.

Arvet är betydelsefullt. Våra gener styr hunger, mättnad och hur vi lagrar energi för framtida behov. Kalorisnål mat och rörelse kan eliminera effekten av de s.k. fetmagenerna.

En mängd studier har visat korrelation mellan rörelsevanor och framtida hälsa inklusive andra följder i livet som utbildning, yrke och inkomst. Därför är det oroande att stillasittandet är så utbrett, exempelvis har antalet steg per dag minskat kraftigt och endast en tredjedel av pojkar i åldern 6-12 år når rekommenderade 12.000 steg. Flickor rör sig ännu mindre. Vi vet att skelettets styrka bestäms i unga år. Smala tunna flickor som äter dåligt och kanske röker får en urusel ”pensionsgrundande benstomme”.

Goda vanor grundläggs tidigt. Spontanrörelse minskar kraftigt när barn börjar skolan, varför insatser i förskola och skola har stor betydelse. Faktorer som verkar vara betydelsefulla är schemalagd tid utomhus, storlek på lekplats/ skolgårdar samt förekomst av policyprogram. Förhoppningsvis inser våra beslutsfattare att pris / skatt på ”skräpmat” med tomma kalorier har betydelse. Det krävs kloka beslut för att stimulera till mer fysisk aktivitet genom anläggning av gång- och cykelvägar och grönområden för att stärka en hållbar hälsa och socialt välmående. Individen har alltid huvudansvar för sitt handlande men samhället måste vara stödjande.

 

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör