Frånvaro

Handlingsplan gällande närvaro/frånvaro vid Sörängens folkhögskola.

Vänd frånvaro till närvaro!

Guide för systematiskt skolnärvaroarbete vid Sörängens folkhögskola

”Frånvaro i sig är en tydlig indikation på att eleven inte mår bra och att skolan inte, i samverkan med andra aktörer, gett det stöd och den hjälp som eleven behöver eller uppmärksammat de problem som finns”.

”Att klara skolan är en skyddsfaktor mot psykosociala problem. Den främsta anledningen att arbeta med att öka skolnärvaron är därför att eleverna ska klara skolans kunskapskrav.”

(Ur Vänd frånvaro till närvaro, SKL 2013, s. 14)

MÅL

Öka närvaron för att främja goda studieresultat.
Öka närvaron för att öka deltagarens studieförmåga och självtillit.
Öka närvaron för att öka kvaliteten i utbildningen för samtliga deltagare.

Genom tidig upptäckt av frånvaro kunna hjälpa och stödja de deltagare som inte mår bra och som har svårigheter av olika slag.

Skolfrånvaro är ofta en indikation på psykosociala problem, såväl skolrelaterade,

som individ- och familjerelaterade. Med utgångspunkt i orsakerna till skolfrånvaron kan deltagaren behöva stöd i olika former och omfattning. Skolfrånvaro har en tendens att bli en lösningsmodell för deltagaren, och även en kort frånvaro ökar risken för utslagning. Det är ett mycket komplext fenomen som kräver samarbete och kunskap för att kunna åtgärdas effektivt. Skolfrånvaro har ett samband med utslagning och psykisk ohälsa också senare i livet.

När andra delar av deltagarens liv inte fungerar så bra blir det naturligtvis extra viktigt att få skolan att fungera. Man behöver i detta arbete påminna sig om att alla människor har en strävan att vara delaktiga och bli sedda för sitt goda.

Positiva erfarenheter av att leva i det man betraktar som sin värld ger den stabilitet man behöver när någon del rubbas. På vilket sätt man lärt sig att förstå saker påverkar upplevelsen av olika problem.

Det är kvalitén på delarna i deltagarens värld mer än själva förekomsten som bidrar till mening, förståelse och trygghet.

Att vara närvarande i skolan ser vi inte endast som en grundförutsättning för att kunna prestera väl utifrån ett skolperspektiv utan för att närvaro också är en mycket viktig skyddsfaktor. Skolan, att deltagarna befinner sig i en samvaro med andra människor, främjar dennes personliga och sociala utveckling, något som också är anledningen till att vi främjar inkluderande lösningar i skolan.

Exkludering, frånvaro och skolk ökar risken för utanförskap senare i livet. Ju tidigare vi kan sätta in åtgärder vid sen ankomst och ströfrånvaro, desto större positiva resultat ger insatserna.

Kvaliteten på skolan, det vill säga undervisningssituationen, är central oavsett omständigheter kring deltagaren eller dess bakgrund. I undervisningen är det av stor vikt att deltagaren upplever sammanhang och meningsfullhet, och likaså att all personal på skolan har höga förväntningar på deltagarens prestationer, närvaro och uppförande.

Det är viktigt att skolan har normer som reglerar hur vi ska förhålla oss till varandra. Att bekräfta deltagarens positiva sidor och handlingar är mycket mer effektivt än fokus på negativa påföljder.

Goda relationer mellan lärare och deltagare, ömsesidighet och tillit ökar möjligheterna för deltagaren att leva upp till de normer som finns på skolan och de förväntningar som ställs.

Skolan ska inom ramen för undervisningen skapa utrymme för deltagarens sociala lärande och utveckling.

Goda, tidiga stödinsatser främjar närvaro i skolan. Rätt stöd av samtlig personal kan vara den hjälp deltagaren behöver för att bryta en negativ utveckling och hamna rätt igen.

Vårt arbete här på Sörängens folkhögskola bygger på att varje individ och situation är unik. Det finns inga snabba och enkla lösningar, men ett par punkter är centrala:

Först och främst måste vi lyssna på deltagarna och ta reda på varför de inte kommer till skolan och bygga våra insatser på deras berättelse. Och även; när/varför kommer de? Hur ser elevens egna framgångsfaktorer ut?
Vi behöver samverka mellan lärare, servicepersonal, och deltagarstödet inom skolan, men också med andra aktörer i samhället.
Vi behöver öka vår kunskap om olika funktionsvariationer, social problematik och om hur skolan kan bli en ännu mer tillgänglig skola – en skola som utgår ifrån att alla elever är olika och ser det som en möjlighet.

Vilka är framgångsfaktorerna för att främja närvaro när det gäller skolnärvaroarbete?

Rapporter från både SKL, Folkbildningsrådet och Skolverket pekar på omständigheter som kan vara gynnsamma i arbetet med att främja närvaro och att förebygga och åtgärda frånvaro.

Här följer några faktorer som framstår som betydelsefulla för ett framgångsrikt skolnärvaroarbete. Det handlar om såväl främjande och förebyggande insatser som åtgärder för de deltagare som har hög ogiltig frånvaro.

Preventiva insatser för skolnärvaro. Vi vill arbeta preventivt, generellt och offensivt med frågan om närvaro och frånvaro. Handlingsplanen bör därför omfatta insatser så tidigt som möjligt i vår kontakt med våra blivande eller nya deltagare, redan vid ansökan och antagningsinformationen, och på uppropsdagen.

Goda relationer

I det främjande och förebyggande arbetet är ett bra socialt klimat skolpersonalens

bemötande av deltagarna; att alla deltagare blir sedda och att skolan präglas av goda relationer viktigt. Det handlar om trivsel och att deltagarna känner motivation och lust att lära. I en bra skolmiljö får deltagarna de utmaningar och det stöd de behöver i sitt lärande. För att skolan ska kunna åtgärda frånvaron och gynna närvaron är skolpersonalens bemötande av deltagare med skolfrånvaro och de deltagare som återvänder till skolan efter en frånvaroperiod av stor betydelse.

Kunskapsfokus

Att klara skola och studier är en skyddsfaktor mot psykosociala problem. Den främsta anledningen att arbeta med att öka skolnärvaron är därför att deltagarna ska klara skolans kunskapskrav. Åtgärderna måste syfta till att deltagarna så fort som möjligt ska vara närvarande i skolan och få det stöd de behöver för att kunna nå målen. Detta fokus bör finnas både i skolan och hos övriga aktörer som skolan samverkar med.

Att lyssna på deltagarna

Att lyssna på deltagarna och göra dem delaktiga i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt.

Det gäller både skolans arbete för att främja närvaro, förebygga frånvaro och vidta åtgärder för den enskilda deltagaren. För att kunna vända frånvaro till närvaro i skolan är det nödvändigt att ta del av deltagarens egna tankar om detta.

Tydligt ledarskap

Att det finns ett tydligt ledarskap som markerar betydelsen av arbetet med ökad skolnärvaro, är en viktig förutsättning.

Ledare; rektor och lärare, måste framhålla att skolnärvaro är en prioriterad fråga.

Att all personal i skolan är engagerad i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt. Diskussioner kring skolnärvaron bör föras i olika sammanhang, till exempel på arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, möten i deltagarstödsteamet och i rektorsmöten.

Rutiner och systematiskt förbättringsarbete inom detta område skall utarbetas.

Det är en stor fördel att ha formulerat tydliga rutiner för skolnärvaroarbetet.

Att rutinerna också är förankrade hos lärarna och övrig personal är nödvändigt för att skolnärvaroarbetet ska fungera. Rutinerna behöver också vara kända bland deltagare och de samhällsaktörer som skolan samverkar med.

Rutinerna underlättar även ett systematiskt förbättringsarbete. Genom ett arbetssätt som bygger på systematiska mätningar blir det tydligt dels hur skolnärvaron ser ut, dels vilka effekter åtgärderna får på deltagarnas närvaro. Mätningarna kan visa både skolnärvaron och rutinföljsamheten. Arbetet med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Tekniska förutsättningar

Välfungerande digitala frånvarorapporteringssystem är en förutsättning för

att frånvaron ska registreras korrekt och ge skolan tillförlitlig information om skolnärvaron. Här på Sörängen använder vi oss av det digitala rapporteringssystemet Schoolsoft.

Belöning av närvaro

En belöning/en tävling om hög närvaro kan för några vara en morot och en kick, då tävlingsmoment lockar en del. Här kan förslag på ”morot” ju ges av eleverna själva, ex i kursrådet.

Definition av giltig frånvaro

Det är av vikt att all personal arbetar efter samma definition av giltig/ogiltig frånvaro, att komma för sent pga att man valt att ta en senare buss ex. Morgontrött och sovit dåligt är andra exempel.

Det är väsentligt att rektorn engagerar deltagarna i arbetet med att främja närvaro. För att öka möjligheterna för dessa att ha inflytande och vara delaktiga måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som skyldigheter. Ett främjande arbete behöver ifråga om delaktighet syfta till att deltagarna blir erkända och bekräftade och att de känner sig inkluderade.

Deltagarnas delaktighet i arbetet med att främja närvaron kan se ut på många olika sätt. De behöver delta i arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt till om sen ankomst ska betraktas som ogiltig frånvaro. Eftersom kränkande behandling kan vara en orsak till frånvaro är det också väsentligt att involvera deltagarna i skolans arbete för likabehandling.

Deltagarstödet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Eftersom lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer behöver deltagarstödet utgöra en del av arbetet med att främja närvaro. I arbetet med att främja närvaro är det viktigt att samtlig personal samverkar.

Ledighet Det innebär att det är angeläget för rektorn att ha rutiner för hanteringen av ledigheter och för information till våra deltagare.

Informationen har till syfte att göra deltagarna medvetna om konsekvenserna av att inte delta i utbildningen och vikten av att ansöka om ledighet i god tid.

Eftersom deltagaren inte deltar i undervisningen vid ledigheter kan detta försvåra att nå målen för utbildningen. Läraren behöver på förhand informera deltagaren om hur det riskerar att påverka utbildningen.
När skolan uppmärksammat en deltagares frånvaro är det viktigt att ta ställning till orsaken. Hur omfattande utredning som behövs är något som måste avgöras i det enskilda fallet.

Utredningen syftar till att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå orsaken till deltagarens frånvaro. En mer om fattande utredning kan också visa om vantrivsel eller

skolmotstånd t.ex. bottnar i otillfredsställande lärandemiljö eller om det finns ett behov av särskilt stöd.

Att deltagaren har ett behov av särskilt stöd som inte tillgodosetts kan vara ett exempel på skolrelaterade orsaker.

I vissa fall kan det röra sig om brister i bemötande från lärare eller annan personal, eller att deltagaren har tappat förtroendet för skolan och att de inte upplever att de lär sig meningsfulla saker. Skolan är en social miljö där deltagarna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband.

I skolan kan det förekomma grupptryck, socialt utanförskap, trakasserier och kränkande behandling. Det förekommer också att organisatoriska faktorer är orsaken till en deltagares långvariga frånvaro. Exempel på detta kan vara brister i frånvarorapportering, låg grad av lärarkontakt, håltimmar, lärarbyten, brister i lärandemiljön eller otydlig ansvarsfördelning bland personalen. Det är viktigt att skolan utreder vad i skolsituationen som förorsakar en deltagares svårigheter för att bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta.

För att komma till rätta med frånvaron behöver skolan dokumentera sitt arbete med att utreda problem och vidta åtgärder.

När deltagarens närvaro ökat är det viktigt att fortsätta följa upp närvaro, skolresultat och sociala situation. Tänk på:

Bemötandet av deltagaren. När de kommer tillbaka efter frånvaro är viktigt för att deltagaren ska välja att fortsätta vara närvarande.
Det är viktigt med positiv återkoppling till deltagaren.
Dokumentera/utvärdera i frånvaroärendena hur närvaroarbetet går framåt.
Att ha tät direktkontakt (ex: skype, telefon, mail, sms, samtal) med deltagaren.
Kursledaren är ansvarig för att kartläggning genomförs.

Till Dig som deltagare här på Sörängens folkhögskola Närvaro – och frånvaroregler:

När Du går på en utbildning på Sörängens folkhögskola förväntas Du delta under den planerade studietiden. Om Du går på distansstudier så ska Du vara med på de gemensamma internatträffarna, studiegruppsträffarna och aktiviteter på kursens intranät. Om Du går en kurs där Du arbetar mycket i projektform förväntas Du delta under handledningsmöten och kursgemensamma aktiviteter.

Hög frånvaro (oavsett anledning) kan leda till att kursen inte fullgjorts, och dras från din närvaroprocent. Du sköter själv kontakten med Försäkringskassan och/eller CSN. Vi förutsätter också att du meddelar dina lärare om du behöver vara frånvarande. Sjukanmälan måste göras från första dagen och kan inte göras i efterhand. Du ska anmäla frånvaro till din kursansvariga lärare samma dag via din lärares e-post eller telefon.

Vård av barn (VAB) behöver Du inte anmäla till försäkringskassan. På första frånvarodagen ska Du däremot anmäla att Du är hemma på grund av VAB till CSN.

Om Du är borta längre än två veckor från studierna ska ditt barns sjukdom styrkas med ett läkarutlåtande.

All frånvaro måste vi rapportera till CSN. Din frånvaro rapporteras rutinmässigt till CSN och kan påverka ditt studiemedel. Om Du är frånvarande längre än 15 kalenderdagar i sträck betraktas det som att du är studieinaktiv. Skolan måste meddela CSN om du är studieinaktiv. Det betyder att Du inte har rätt till studiemedel under den inrapporterade perioden.

Sjukdom och all annan frånvaro anmäler Du i Schoolsoft. Egen sjukdom måste också anmälas till Försäkringskassan. Vård av barn skall anmälas till CSN.
Du kan själv följa upp din egen frånvaro i Schoolsoft.

Behöver Du vara borta enstaka lektioner ber Du din lärare om ledigt för denna timma. Vid heldags, eller flerdagsledighet, ansöker Du om ledighet skriftligt. "Ledighetslappar" finns att få på expeditionen och i receptionen. Du lämnar den ifyllda ansökan till din klassföreståndare för beslut. Om ledigheten är mer än fem dagar krävs även underskrift av rektor/skolledning.

Du ansvarar själv för att inhämta förlorad undervisning och få det material eller de uppgifter som delats ut under din frånvaro.

OBS! Undvik att lägga läkarbesök, tandläkarbesök eller dylikt på lektionstid. Frånvaro kan aldrig räknas som närvaro oavsett orsak. Efter all frånvaro kan förlorat studiearbete diskuteras. En sådan diskussion måste initieras i samband med att frånvaron anmäls. Man kan inte efter återkomst från oanmäld frånvaro eller längre tids frånvaro kräva att skolan ska ge kompensation för missade studier.

Uppföljning av närvaro/frånvaro
All frånvaro skall löpande föras in i Schoolsoft av respektive lärare.

Handlingsplan

Om en deltagare har oanmäld frånvaro mer än fem kursdagar i följd ska deltagaren kontaktas av skolan genom ansvarig lärare.
Om skolan misslyckas med att få kontakt, och frånvaron fortsätter så ska skolan, när frånvaron uppgått till två veckor, skicka en skriftlig uppmaning till deltagaren att omgående kontakta skolan med risk för att annars bli avregistrerad som studerande.
Om deltagaren efter tre veckors frånvaro fortfarande inte hört av sig ska hen erhålla skriftligt besked om att avregistrering skett, och att CSN i förekommande fall meddelats detta.
Om den samlade frånvaron under kursen överstiger 20 % av den totala planerade kurstiden kan det – utöver den verkan det kan ha på studieresultatet och kursintyget – även bli fråga om att till CSN rapportera att deltagaren inte bedrivit studier i normal takt.

Skolan rapporterar sina antagna och bekräftade studerande till CSN. Under den tid kursen pågår kan det bli aktuellt med följande rapportering:

Intygande om godkänt studieresultat, tidigast fyra veckor innan kursen avslutats.
Eventuella förändringar i studiernas omfattning, byte av kurs, frånvaro, studieavbrott etc.
Frånvaro för längre privata resor kan ej godtagas.

Följande litteratur ligger till grund för vår handlingsplan/guide:

Vänd frånvaro till närvaro (Sveriges kommuner och landsting, 2013)

Tillbaka till skolan (Marie Gladh och Krysmyntha Sjödin, Gothia Förlag, 2013)

Arbete med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (Skolverkets allmänna råd, 2012)