Världskända studien undersöker Jönköpingsbornas tänder och munnar

Världskända studien undersöker Jönköpingsbornas tänder och munnar

En tandläkare och en patient. Patienten sitter i behandlingsstolen.
Övertandläkare Alkisti Anastassaki Köhler berättar för Stefan Hegestrand hur undersökningen kommer att gå till. Det är tredje gången Stefan deltar i Jönköpingsundersökningen. Foto: Johan W Avby

Vår tand- och munhälsa blir allt bättre och bättre. Det har Jönköpingsundersökningen visat, en av världens största undersökningar på området. Men hur mycket bättre kan våra munnar och tänder må? Studien genomförs i år av av Folktandvården och Odontologiska Institutionen i Jönköping med hjälp av Centrum för odontologi och oral hälsa vid Hälsohögskolan.

Mycket har hänt sedan Jönköpingsundersökningarna genomfördes första gången för femtio år sedan, 1973. Då bedömdes mun- och tandhälsan som bekymmersam. Karies var vanligt långt ner i åldrarna och få personer hade kvar sina egna tänder i livets slutskede. I dag ser läget annorlunda ut. Många av de framsteg som har gjorts inom tandvården i Sverige går att härleda till studien. 

Under 2023 är det dags igen. Strax över tusen individer i åldersspannet 3-80 från Jönköping kommer att undersökas för att få allra senaste data. Undersökningen, som sker var tionde år, är grundlig och innefattar även röntgen av patienten. Jönköpingsstudierna är unika på det sättet genom sitt urval med åldersbredd, upprepade tvärsnittsperspektiv, väldefinierat geografiskt område och standardiserad metodik. Många yrkeskategorier inom Folktandvården inblandade och engagerade, både från allmän- och specialisttandvården. Dessutom deltar tandhygieniststudenter från Hälsohögskolan i Jönköping.

"Självklart att ställa upp"

Stefan Hegestrand är en av alla patienter som deltar i studien. Faktum är att det är tredje gången som han blivit utvald, vilket inte är helt givet. De invånare som ska undersökas slumpas fram varje gång.

– För mig är det självklart att ställa upp, särskilt när man förstår vad studien ger på ett mer övergripande plan, berättar Stefan innan han sätter sig i stolen.

Undersökningen inleds med ett antal frågor kring hans allmänna hälsotillstånd, rökning eller snusning och spänningar i käken. Sedan tar övertandläkare Alkisti Anastassaki Köhler och undersöker hans tänder och mun noggrant.

– Sedan blir det ytterligare ett frågeformulär som patienten fyller i själv och som rör många olika typer av frågor, bland annat kring hälsa och välmående, berättar Alkisti Anastassaki Köhler.

– Jag har väl fått implantat för fyra, fem, tänder under livets gång. Men jag går till tandläkare regelbundet. Jag vet att man tidigare tittat på mina undersökningsresultat när jag gått på ”vanlig” undersökning. Det är ju väldigt grundligt som jag blir undersökt idag, berättar Stefan Hegestrand.

Viktig studie för förebyggande vård

Syftet, då som nu, är att kunna skaffa sig en bild över hur tand- och munhälsotillståndet ser ut hos befolkningen.

– Studien tittar också på vilken typ av kunskap befolkningen besitter kring ämnet och vilka attityder som finns gentemot tandvård, berättar Ola Norderyd, övertandläkare vid Odontologiska Institutionen och professor vid avdelningen för oral hälsa och odontologi vid Hälsohögskolan.

Det finns så klart flera aspekter titta på och slutsatser man kan dra. Data från 50 år tillbaka ger många möjligheter.

– Med hjälp av resultaten kan hela tandvårds-Sverige kunnat se tendenser och samband. Studien är viktigt för att planera både resurser och utbildning inom tandvårdsområdet.

Jönköpingsundersökningen har bland annat pekat på vikten av förebyggande vård, profylax. Något som bedöms ligga bakom mycket av den goda munhälsa som vi faktiskt har i Sverige idag.

Kariesfria 3- och 5-åringar ökade till 79 % respektive 69 % 2013 jämfört med 2003. I åldersgruppen 10-20 år ökade antalet kariesfria individer mellan 2003 och 2013. Antalet karies- och fyllningsfria 15-åringar 2013 var 43 % jämfört med 20 % 2003.

Det är bara några av de förbättringar man sett – en stadig ökning i bättre tandhälsa som går att koppla till slutsatser från studien om vilken typ av vård som behöver ges.

Har vi nått toppen?

Men frågan är nu hur mycket bättre det faktiskt kan bli? Har vi nått ”peak tandhälsa”?

– Det ser ut som om förbättringstakten har avtagit. Som exempel har 80-åringar i snitt kvar 22 av sina egna tänder idag i jämförelse med 14 stycken när studien startade. Frågan är om det kan bli mycket bättre? Och antalet kariesfria personer som lämnar den organiserade barntandvården, kan de bli fler eller ligger andra orsaker bakom som gör att vi ser att det planar ut, funderar Ola Norderyd och fortsätter:

– Att hålla munnen frisk skänker mycket livskvalité, påverkar allmänhälsan och är en prioriterad uppgift både för individen och samhället i stort. Det ska bli intressant att se vilken indikation 2023 års resultat kommer att ge oss.

Pågår under hela 2023

 Studien har startade under april och kommer pågå under större delen av året.

– Sedan kommer databehandlingen pågå runt två år – vi siktar på att publicera en inledande artikel under 2025. Det ska bli roligt att se vilken typ av genomslagskraft undersökningen kommer att få. Förra undersökningen resulterade i 13 artiklar, två avhandlingar, ett antal rapporter och tre bokkapitel, berättar Ola Norderyd och fortsätter:

– Det är också glädjande att vi inför denna undersökningsomgång fått flera fina forskningsbidrag. FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) bidrar med 650 000 kronor och från Futurum i Region Jönköpings län har vi fått tre bidrag om totalt 400 000 kronor. Det betyder mycket för att kunna genomföra en studie av den här storleksgraden.