Färre personer drabbas av tandlossningssjukdomar

Övertandläkare Åsa Wahlin vid Odontologiska Institutionen i Jönköping har i sin avhandling “Periodontal health and disease in two adults populations in Sweden” studerat omfattningen och svårighetsgraden av parodontit och hur förändringar har skett över tid. I samma undersökning har hon också tittat på om individens känsla av sammanhang (KASAM) påverkar parodontit samt om parodontit påverkar individens livskvalitet.

Svenskarna blir allt friskare i munnen

Under 30 års tid har andelen personer utan parodontit ökat. 2013 var 60 procent av de vuxna paradontalt friska. De hade inga skador på tandfästet som var orsakade av tandköttsinflammation. 1983 var det 43 procent av de vuxna i åldern 30-80 år som inte hade någon parodontit.

- Sannolikt beror dessa siffror på långvarigt förebyggande arbete inom svensk tandvård, säger Åsa Wahlin.

Men fortfarande finns en grupp som har svår parodontit. Idag är det cirka 11 procent av befolkningen. En positiv utveckling är dock att även denna grupp behåller fler tänder.

Personer med svår parodontit har sämre livskvalitet

Studien visar att de personer som har svår parodontit upplever sin livskvalitet relaterat till munhälsan som sämre, jämfört med de som inte har någon parodontit.

- Vi vet att parodontit ofta startar i 40-årsåldern, därför är tidig upptäckt och behandling av värde för patientens livskvalitet, säger Åsa Wahlin. 

Fakta om parodontit

Parodontit är en inflammatorisk sjukdom som skadar de vävnader som utgör tändernas fäste. Det bildas ständigt bakteriebeläggningar (plack) på tänderna som, om de inte avlägsnas, leder till inflammation i det angränsade tandköttet. Hos känsliga personer leder denna inflammation till skador på tandfästet. Ungefär 5-15 procent av alla vuxna har en svår parodontit som orsakar förlust av tandfäste och som kan innebära att man förlorar tänder.