Camilla får hjälp av sjukhusspecialist på vårdcentralen
Ibland behöver Camilla Löfgren, 31, i Huskvarna besöka vårdcentralen. Som hjärttransplanterad är hon extra infektionskänslig och drabbas då och då av infektioner, men kan få den hjälp hon behöver av primärvården, med rätt stöd från den specialiserade vården.
– Det är hjälpsamt på riktigt att detta finns och fungerar, säger hon, på besök hos distriktsläkare Frida Jarl på Bra Liv Rosenhälsans vårdcentral i Huskvarna.
Sedan hon för sju år sedan blev transplanterad med nytt hjärta tar hon dagligen läkemedel för att förhindra avstötning.
– Jag kan få alla möjliga infektioner och då är det perfekt att få komma till vårdcentralen och träffa en läkare som kan behandla mig med stöd av infektionsspecialist och slippa åka till sjukhuset och kanske bli inlagd, säger Camilla Löfgren.
När hon var sjuk i bältros var hon en tid inlagd på infektionskliniken.
– De tog nya blodprov varje dag, men i övrigt hade jag lika gärna kunnat vara hemma, men med kontakt med sjukvården så att det inte går åt fel håll med sjukdomen, säger hon.
Besvärlig luftvägsinfektion
Nyligen fick hon besöka Frida Jarl för att få bukt med en besvärlig och efterhängsen infektion i de övre luftvägarna.
– Det är ju egentligen en typisk primärvårdsåkomma, men vi distriktsläkare har inte så mycket erfarenhet av de läkemedel som man tar som transplanterad, och riskerna med luftvägsinfektion ser lite annorlunda ut för den som är transplanterad. Därför behöver vi stöd från en infektionsläkare, säger Frida Jarl.
Med hjälp av lungröntgen och utvidgad provtagning kunde Frida Jarl lösa problemet med luftvägsinfektionen.
– Vi hittade en bakterie som i ditt fall gav långvariga infektionssymtom och behövde behandlas. Personer utan din behandling behöver vanligen inte antibiotika men för dig behövdes det, säger Frida och får instämmande från Camilla.
Under Camillas sjukdomstid kunde distriktsläkarna på vårdcentralen flera gånger kontakta infektionsspecialister för att rådgöra kring utredning och behandling.
Åtgärder i närakuten
– I det här fallet gjorde vi åtgärder i vår närakut istället för att skicka patienten till sjukhusets akutmottagning. Akutmottagningen är till för patienter som är allvarligt påverkade. En patient som är opåverkad ska ju finnas på vårdcentralens närakut, och dessutom vill jag ju inte utsätta Camilla för infektioner som kan finnas på sjukhusets akutmottagning. På vårdcentral träffar patienten ofta en erfaren allmänspecialist som ser till helheten. Det är väldigt lätt som doktor att utreda vidare. Konsten är att veta när man ska göra det, och när man ska avvakta och känna sig trygg med det. Det är en viktig del av den allmänmedicinska specialiteten.
Just samverkan, med snabbare och enklare kontaktvägar mellan de båda vårdnivåerna, primärvård och specialiserad vård, är det som överläkare Pierre Cherfan arbetat fram en ny matris för, på plats sedan september.
– Delvis jobbar vi så här sedan tidigare, vilket har fungerat varierande bra. Nu lyfter vi upp det med fler specialiteter och större tillgänglighet. Vi i primärvården ska vara basen i sjukvården. Nu får vi bättre förutsättningar att ge patienten en nära vård, även för de patienter som har mer komplexa problem. Det blir rätt vård till rätt patient, vilket också är kostnadseffektivt. Om man tittar på specialist on demand-tjänsten, så är ju drömmen att kunna skicka en patient direkt till en vårdplats på sjukhuset när det behövs, istället för att behöva gå via akutmottagningen. Där är vi inte riktigt ännu idag, säger Frida Jarl.
Ett första steg för primärvårdens patienter
Samtidigt betonar hon att detta är ett första strukturellt steg där sjukhusspecialister ger stöd till primärvården för att behandla primärvårdens patienter.
– Sjukhusspecialisterna får då anpassa sin insats till att det handlar om just en patient i primärvården. På det här sättet kan vi få en jämlik och bra vård till alla. Utmaningen är att få till det med alla specialistkompetenser, så att jag kan få hjälp direkt när patienten sitter i rummet, säger hon.
Frida Jarl menar också att allmänläkarna behöver fortbilda och värna sin allmänmedicinska kompetens.
– Vi är specialister på helheten. När en remiss kommer från oss, eller en patient skickas till sjukhuset, ska de kunna lita på att vi har gjort en bra bedömning. Det ska vara kvalitet på de medicinska frågor som vi skickar till slutenvården.
De nya kontaktvägarna ska underlätta för både läkare och patient.
”Känns väldigt meningsfullt”
– Det känns väldigt meningsfullt, som när vi hittade luftvägsbakterien hos Camilla. Det var en rätt god känsla, och ger ett lärande. Men på kort sikt kan detta bli en ökad ansträngning för oss, säger Frida Jarl.
Camilla Löfgren ser bara fördelar med att ha den huvudsakliga kontakten med vårdcentralen och har förstås stor medicinsk kunskap utifrån sin egen sjukdomshistoria.
– Jag har kanske mer kunskap än en sjuksköterska? Dessutom är jag biolog, så jag kan en hel del om virus och bakterier, säger hon.
– Det är viktigt att jag som allmänläkare i min bedömning tar hänsyn till patientens kunskap och erfarenheter och när det behövs även får stöd av organspecialisten på sjukhus, säger Frida Jarl.
Kontinuiteten i kontakten ger också möjlighet till den helhetssyn som är så viktig oberoende av vem patienten är.
– Jag är en kvinna mitt i livet, som blir sjuk ibland, konstaterar Camilla Löfgren.
MIKAEL BERGSTRÖM
Läs mer: Fler kontaktvägar mellan primärvård och slutenvård införs – ”Vi behöver arbeta mer uppströms”