Fler kontaktvägar mellan primärvård och slutenvård införs – ”Vi behöver arbeta mer uppströms”
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården. Därför har Region Jönköpings län från mitten av september infört fler och enklare kontaktvägar mellan primärvården (vårdcentralerna) och slutenvården (sjukhusvården) så att patienten får snabb och effektiv hjälp. För en distriktsläkare ska det till exempel vara enkelt att konsultera en kollega inom den specialiserade vården.
– Vi bygger nya motorvägar där varje doktor i dialog med kollegor ska kunna bestämma vad som är bäst för patienten. Det är alltid patientens behov som ska styra och vi måste arbeta mycket mer uppströms, inte skjuta saker framför oss. Det man inte gör klart från början leder till lidande för patienten och man vinner inget på att vänta. Målet är en bättre samverkan mellan primärvården och slutenvården, säger Pierre Cherfan, överläkare och verksamhetschef för medicin- och geriatrikkliniken på Höglandssjukhuset.
Omställning till nära vård
Sedan 1 februari 2022 har han lett arbetet med denna omställning inom nära vård, med avbrott för kliniskt arbete under sommaren.
– Vi har vissa akutspår sedan tidigare, vid hjärtinfarkt, inom geriatrik, vid tia/stroke eller SVF inom cancersjukvården. Men det behövs fler kontaktvägar för övriga patienter, så att inte primärvården behöver skicka vidare till akutmottagning, där patienten kanske får vänta, eller skicka en remiss till den specialiserade vården, där det är väntetider, säger han.
Inventerade behovet
Han inledde med en inventering av hur behovet av kontakter ser ut, där han diskuterat med ett stort antal läkarkollegor i flera omgångar.
– Enda sättet att göra ett sådant här arbete är att prata med dem som gör jobbet. I våras gjorde jag en sejour till i princip alla länets vårdcentraler för att diskutera vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Jag pratade också med en grupp verksamhetschefer och gjorde djupintervjuer med dem. Jag frågade vad som är en utmaning idag. Vad funkar och vad funkar inte, säger han.
Samma förankringsarbete är gjort bland de läkare som arbetar i den specialiserade vården på sjukhusen och med de fackliga organisationerna.
Fyra spår som resultat
Resultatet är fyra olika spår, tre med kontaktvägar från primärvård till slutenvård, ett spår åt andra hållet, att använda för läkare men också ambulanssjuksköterskor.
– De olika vårdnivåerna köpte mitt koncept och menade att det ganska väl täcker in de utmaningar som finns, säger Pierre Cherfan.
*Akutspåret. På respektive sjukhus olika kliniker ska det finnas en bakjourskoordinator.
Till den funktionen kan distriktsläkare ringa och diskutera en patient som kan vara välkänd sedan tidigare, eller kommit akut med sina problem. Kanske behövs det direktinläggning på vårdavdelning, kanske vore ett snabbt besök på en slutenvårdsmottagning, exempelvis ST-läkarmottagning, några dagar senare det bästa för patienten, eller behövs en snabb röntgen?
– Det handlar hela tiden om att tillsammans diskutera det alternativ som är bäst för patienten. Att hamna på en akutmottagning, behöva vänta på undersökning och senare bli hemskickad, är inte alltid det optimala. Vi vet också att äldre och sköra människor löper risk för att få infektioner och bli förvirrade om de vårdas på sjukhus. Här kan vi handlägga en patient akut utan att det behöver bli akutmottagningsbesök och inläggning när det inte behövs, säger Pierre Cherfan.
* Halvakut spår. Specialistläkare ”on demand”: En distriktsläkare som har mottagning på vårdcentralen ska ha möjligt att enkelt konsultera en specialistläkare i sjukhusvården när det finns en patient med en subakut frågeställning.
– Vi har byggt en ”on demand”-tjänst där primärvården kan ringa en specialist inom varje område i länet, vardagar 08-16. Handlar det till exempel om hjärtproblem, nås en kardiologkonsult alltid på samma nummer och som kan svara på frågor från primärvården. Det finns sedan tidigare en länssamverkan inom vissa områden, som infektion, urologi, njurmedicin och hematologi. I stället för att skicka remisser mellan oss, eller ringa runt och jaga en viss specialitet, får man alltid tag i någon via matrisen som nu skapats. Man stör inte övriga specialister och kan hjälpas åt med vägledningen utifrån det behov som finns. Dessutom sparar det tid att få bort onödiga remisser, säger Pierre Cherfan.
* Samråd, multidisciplinär konferens (MDK): Ett spår för patienter med komplicerad problematik och där tidigare insatser inte gett resultat.
– Vilken doktor som helst, i primärvården eller slutenvården, ska kunna ”dra i snöret”, när inget annat har fungerat. Detta sker genom att kontakta chefssjuksköterska på berört sjukhus, som sammankallar de specialister som är aktuella till ett digitalt möte. De får inte säga nej och det får inte ta mer än en till tre veckor att träffas. Man kopplar upp sig, diskuterar patientens problematik och kommer fram till en lösning. I dag kan primärvårdsläkaren behöva skicka remisser till flera och kan ibland hänvisas runt. Ett samråd i de fall där patienten riskerar att komma i kläm gör det mycket enklare att hitta rätt insats för patienten, och såväl patient som närstående kan delta digitalt, säger Pierre Cherfan.
* Tillgänglig primärvård. Detta är för situationer som uppstår som inte går att planera för där primärvården är rätt instans för att hantera frågeställningen. Den akut tillgängliga primärvårdsläkaren ska kunna handlägga och lösa akuta allmänna medicinska frågor om utredning och behandling samt också vara behjälplig att koordinera patienten vidare till rätt kollega på vårdcentralen alternativt till rätt nästa vårdinstans (via bakjourskoordinator eller specialist ”on-demand”).
– Den här rutinen kan användas av ambulanssjukvården liksom slutenvårdens läkare som är i behov av snabb kontakt med läkare inom primärvården på en viss vårdcentral, säger Pierre Cherfan.
Spåren startade 21 september
De olika spåren finns sedan mitten av september beskrivna i en matris i intranätet, där användarna vägleds i användningen.
– Spåren ska vara enkla att förstå och använda utifrån behovet för den enskilde patienten. Matrisen är självinstruerande. Ingen ska kunna gå vilse och informationen finns max tre klick bort. Det stora arbetet ligger sedan i den kulturella andan, att börja använda de här spåren, säger Pierre Cherfan.
Ännu så länge ingår inte den kommunala hemsjukvården i de nya spåren.
– Först måste systemet sätta sig inom vår organisation. Men ganska snart kan man diskutera om man kan koppla på den kommunala vården, som förutom ordinarie kontakter med primärvårdens läkare också ska ha akutnummer för att alltid få tag i läkare på vårdcentralen, säger Pierre Cherfan.
Anpassning för slutenvården
Den största anpassningen för slutenvården blir att ge både ”on-demand” – konsultfunktionen liksom bakjourskoordinatorfunktionen möjlighet att lösa sitt uppdrag med olika spår utifrån patientens behov.
– Det är viktigt att de som har jourtelefonen också har möjlighet att uppfylla funktionen. Här gäller det för klinikerna att tänka till, även kring mottagningstider för subakuta besök. Cheferna måste vara med på detta och läkarna måste börja använda spåren, säger Pierre Cherfan.
Nu under november gör han en ny besöksrunda i sjukvården för att återkoppla de avvikelser han fått in och följa implementeringen av de nya spåren.
MIKAEL BERGSTRÖM
Matris för kontaktvägar på folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län:
Läs mer:
Camilla får hjälp av sjukhusspecialist på vårdcentralen