När ett barn föds vaginalt finns det viss risk för att det sker bristningar i kvinnans muskulatur. Men det finns en rad sätt att minimera risken.

– Varken vi eller kvinnorna vill ha bristningar vid förlossningsarbetet, så vi arbetar mycket med att undvika detta. Vi har blivit allt bättre på det, men även att åtgärda de bristningar som uppstår, säger Jill Harrysson och Anna Klasson, barnmorskor vid förlossningsavdelningen på Värnamo sjukhus.

Ansvarar för interna utbildningen

De har ett särskilt ansvar för att hålla i den interna utbildningen för sina barnmorskekollegor som kliniken har regelbundet flera gånger under året.

– I vår grundutbildning till barnmorska ingår kunskap om hur man förebygger bristningar. Det handlar till exempel om förlossningsställning, värme och långsamt framfödande. Samtidigt vet vi att till exempel högt BMI, stort barn, förstföderskor och långt krystningsarbete är riskfaktorer. Detta är något som vi alltid har med oss i bedömningen inför en förlossning. Samtidigt ska man vara medveten om att vi alla ser olika ut och har olika känsliga slemhinnor, säger Anna Klasson.

Ser om risker uppstår

– Vi kan ju också se under förlossningen om det uppstår risker, till exempel om huden i mellangården vitnar eftersom den inte får tillräckligt med blod och då kunna utför olika avlastande och förebyggande åtgärder, säger Jill Harrysson.

I den interna utbildningen ingår det förebyggande arbetet men också träning på att sy ihop muskulatur på rätt sätt.

– Vid våra övningstillfällen övar vi bland annat på syteknik. För att kunna öva på detta använder vi oss av älgtungor. Kunskapen om hur man syr har utvecklats mycket bara de senaste tio åren, konstaterar de.

Uppmuntrar vaginal förlossning

Grundprincipen är att föda vaginalt om det inte finns medicinska skäl för kejsarsnitt, och Jill Harrysson och Anna Klasson konstaterar att frekvensen kejsarsnitt är låg på Värnamo sjukhus.

– När vi uppmuntrar och peppar kvinnan att föda vaginalt måste vi också kunna ta hand om de bristningar som kan bli på ett bra sätt, säger Anna Klasson.

Bristningarna delas in i fyra nivåer. En stor andel av kvinnorna som föder barn får någon form av bristning, men de allvarligare graderna 3 och 4 är sällsynta.

– Innan vi ska undersöka och kontrollera eventuell bristning, erbjuder vi kvinnan en bra smärtlindring, så att kvinnan kan slappna av och vi lättare kan undersöka och hitta bristningen. Vi är alltid två barnmorskor när vi förlöser och när vi bedömer bristningar för att inte missa något. Vid grad 1 eller 2-bristning, är det vi barnmorskor som syr, vid grad 3 och 4 är det läkare på operation som gör det under spinalbedövning, säger de.

Återbesök efter tre dagar

Som smärtlindring efter en förlossning erbjuds kombinationen Paracetamol och Ibuprofen, vilket brukar ha en god effekt hos kvinnan. När kvinnan väljer att åka hem efter en förlossning är väldigt olika, allt från samma dag till tre dagar efter förlossningen. Bristningen följs alltid upp på något sett innan hemgång.

– De har möjlighet att höra av sig till oss om de har besvär. Annars blir det efterkontroll efter 6-8 veckor till barnmorska i mödrahälsovården, där man undersöker knipförmåga, läkningen och eventuella infektionstecken, säger Jill Harrysson.

Webbenkät införd

En nyhet i förlossningsvården är den webbenkät om bristningar som länets tre förlossningsavdelningar infört under 2021-2022, samt graviditetsenkäten som också infördes under dessa år.

Den nya webbenkäten bygger på de registreringar som förlossningsavdelningen gör i kvalitetsregistret gyn-op. De berörda kvinnorna får den nya enkäten efter åtta veckor och ett år via 1177.se.

Ringer upp vid problem

– Vi har en god svarsfrekvens på 90-95 procent. Ser vi att någon har problem så ringer vi upp dem, och kan även koppla in läkare eller ge remiss till sjukgymnast om det behövs. Men de flesta är väldigt nöjda och tycker att det vi gör fungerar väldigt bra. Bristningarna är sällan helt återställda efter åtta veckor, så det ska bli intressant att se resultatet i den uppföljning som vi också infört efter ett år, säger Anna Klasson.

Just möjligheten till uppföljning av de bristningar de åtgärdat, välkomnas av barnmorskorna.

– Vi har saknat att kunna följa upp hur det gått med de bristningar som vi åtgärdat, så detta är positivt för oss och våra kollegor, säger Jill Harrysson.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot: 2021 låg bristningar grad 3 och 4 på 2,5 procent vid alla förlossningar i Sverige. Inom Sydöstra sjukvårdsregionen (Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Kalmar län var bristningarna grad 3 och 4 2,7 procent. För förlossningsavdelningarna i Region Jönköpings län låg de på 2,2 procent (Höglandssjukhuset), 1,7 procent, (Länssjukhuset Ryhov) samt 2,1 procent (Värnamo sjukhus).

Mer fakta/bristningar:

Grad 1: Ytliga bristningar i slida och blygdläppar. De är vanliga och de flesta får sådana. De brukar läka fort utan att ge större besvär.
Grad 2: Här är det inte bara yttersta huden som har gått sönder, utan även muskler i slidan eller mellangården. Det är ganska vanligt med bristning av grad 2 när du föder barn för första gången.
Grad 3 och 4: Här har muskeln i ändtarmen blivit skadad. Väggen i ändtarmskanalen kan också ha blivit skadad. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador. Källa: 1177.se.

Läs mer:

Nytt länsgemensamt koncept för föräldrastöd

Barnmorska Maria Petersson: ”Viktigt med stöd inför en abort”

1177.se: Bristningar vid förlossning

Backenbottenutbildning.se (utbildningsprogram för både allmänhet och vårdpersonal)