Förtroendet för länets hälso- och sjukvård högst i landet - igen

Förtroendet för länets hälso- och sjukvård högst i landet - igen

Glada medarbetare
Stolta medarbetare vid Bra Liv Rosenlund vårdcentral i Jönköping. Foto: Maria Brännhult

Invånarna i Jönköpings län är bland de mest nöjda i Sverige med den hälso- och sjukvård som erbjuds. I årets nationella hälso- och sjukvårdsbarometer toppar Region Jönköpings län flera frågeområden och hamnar återigen i topp när invånarna graderar sitt förtroende för sjukvården.

När resultatet idag presenteras är länsbornas återkoppling om sin syn på sjukvården tydlig:

• För tredje året i rad är förtroendet för sjukvården som helhet högst i landet
• För andra året i rad är förtroendet för sjukhusen högst i landet
• För fjärde året i rad är förtroendet för vårdcentralerna högst i landet
• Länsborna är mest nöjda i landet med jämlikheten inom sjukvården
• I Region Jönköpings län upplever sig flest ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver

– Hälso- och sjukvårdsbarometerns resultat visar att invånarna i Jönköpings län även i år tillhör de som är mest nöjda med sin hälso- och sjukvård. Det är ett väldigt fint kvitto på den vård vi erbjuder och en tydlig signal till medarbetarna i vården att deras jobb gör skillnad. Resultatet är också ett viktigt underlag när vi ska arbeta vidare med enskilda förbättringsområden, säger Martin Nedergaard Hansen (VD), 1:a vice ordförande i nämnd för folkhälsa och sjukvård.

Hälso- och sjukvårdsbarometern är indelad i olika frågeområden. Sju frågor handlar om förtroendet för sjukhusen, för vårdcentralerna och för sjukvården som helhet. Dessutom också frågor om väntetiderna är rimliga och om man upplever att man får den vård som man behöver och om man uppfattar vården som jämlik.

”Länets invånare har förtroende för oss”

– Det här är ingen tävling, men enkätsvaren visar tydligt att länets invånare har ett stort förtroende för den hälso- och sjukvård som vi erbjuder. Att nio av tio länsbor upplever att de har den vård de behöver är ett gott betyg som vi kan känna oss stolta över. Invånarnas återkoppling är ett resultat av insatser av alla engagerade och kunniga medarbetare, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Andra typer av patientenkäter har generellt visat något svagare resultat i år än tidigare år, såväl nationellt som regionalt. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar samma trend, även om avvikelserna är relativt små jämfört med tidigare.

En fråga som tillkommit de senaste åren är om man är positiv till att läkaren eller annan personal vid en kontakt diskuterar mina levnadsvanor, exempelvis rökning, alkoholvanor och motion. Även här är länets invånare positiva till att så sker, drygt 82 procent svarar ja, vilket är högst i landet.

Frågan om att vårdas hemma med hembesök och it-stöd är dock bara 54 procent av de tillfrågade positiva till, en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2022 års mätning, vilket ger plats 14 av 21 regioner, en plats man delar med tre ytterligare regioner.

Behöver öka kunskapen om e-tjänster

Resterande frågor handlar om inställningen till att använda 1177:s e-tjänster, samt en generell fråga om digitala vårdbesök. Enkäten visar att tre av fyra invånare är positiva till att använda e-tjänster via 1177, men det är en siffra som hör till de lägre i landet. De svarande i Jönköpings län hör till dem som är minst positiva till digitala vårdbesök.

– Vi arbetar hårt med att utveckla olika e-tjänster för att underlätta för patienterna genom ökad tillgänglighet och för att göra vårdens arbete effektivare. Här visar det sig ännu en gång att det är viktigt att informera om de fördelar som e-tjänster kan ge, säger Mats Bojestig.

Om Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjulvårdsbarometern är en nationell undersökning arrangerad av Sveriges Kommuner och regioner (SKR) som riktar sig till alla individer 18 år och äldre, som är folkbokförda i respektive region. Ett nationellt gemensamt frågeformulär har tagits fram bestående av tio frågor om hälso- och sjukvår-den samt fyra bakgrundsfrågor om respondenten. I Jönköpings län deltog 1856 länsbor i årets undersökning, slumpvis utvalda vuxna.

Undersökningen genomförs med en så kallad mixad datainsamlingsmetod där svar samlas in både via digital webbenkät och telefonintervjuer.

Ta del av resultatet i sin helhet här