Traditioner och kulturarv
Verksamheten ska ta tillvara och utveckla hemslöjdens material- och teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet.
Immateriellt kulturarv
Sverige undertecknade år 2011 Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Immateriella kulturarv är det som vi inte fysiskt kan ta på – traditioner som lever och överförs mellan människor, handens och kroppens kunskaper, erfarenheter och kreativa uttryckssätt. Det kan vara olika former av hantverk, ritualer, musik, eller berättelser, sådant som upprepas och förändras. Handlingsburen kunskap är ett begrepp som dels används för att beskriva kunskapsöverföring som är knuten till praktiskt utövande av till exempel hantverk och hemslöjd men också själva kunskapen i sig.
Hemslöjden arbetar med immateriella kulturarv som är knutna till handens görande och kunskap om material, teknik och funktion i tradition och utveckling.
Skarvsöm
Sju slöjd- och hantverkstraditioner har under 2025 tagit plats på Sveriges förteckning över levande kulturarv. Ett av dem är skarvsöm – en lappteknik med stark koppling till Jönköpings län. Skarvsöm är en traditionell textilteknik som användes under 1700- och 1800-talet, särskilt i Västbo härad i Jönköpings län, för att skapa bland annat bröllopsdynor. På Jönköpings läns museum finns flera bevarade dynor i skarvsömsteknik från 1700-talet, och några få har även bevarats i hembygdsgårdar i länet.
Läs mer på levandekulturarv.se (Extern länk)
Folkdräkt
Folkdräkter utgör en viktig del av vårt kulturarv. De är symboler för lokala och nationella identiteter och för kontakten med det förflutna, bland annat genom traditioner och högtider. Dräkterna beskriver oss som individer, de ger signaler som ett slags språk och är ett sätt att synliggöra rötter och identitet. Samtidigt som de förmedlar intressant kulturhistoria och gamla hantverkstraditioner.
Under 2015 och 2016 hölls uppskattade folkdräktsmarknader på Jönköpings läns museum – en unik secondhandmarknad där folkdräkter fick nytt liv och nya ägare. Intresset var stort, och mötesplatsen för dräktintresserade utvecklades snart till en digital folkdräktsmarknad. Idag är den en levande och lättillgänglig plattform som årligen lockar besökare från hela världen – en plats där tradition möter framtid, och där varje dräkt får möjlighet till ett nytt kapitel.
folkdräktsmarknad.se (Extern länk)
Söker du information om en specifik dräkt? Titta då in på hemsidan Dräktnyckel – en digital plattform där dräktkunskap från hela landet samlas och uppdateras löpande. För dräkterna i Jönköpings län finns där rikligt med information, inklusive mönster och beskrivningar, och arbetet med att fylla på sidan fortsätter. Dräktnyckels målsättning är att på sikt erbjuda en så heltäckande bild som möjligt av Sveriges folkdräkter. Genom att göra det enklare att hitta och identifiera sin dräkt hoppas vi kunna stärka och levandegöra vårt gemensamma kulturarv.
Folkdräkt och immateriellt kulturarv är ett utmärkt exempel på hur föremål och förmågan att tillverka dessa hör ihop. Föremålen bär på informationen om hur, när och varför de använts och vad de betyder. På vilket sätt de tillverkats, av vad, vem m.m. i traditioner, ritualer, seder och bruk samt praktiska skäl. Förmågan att tillverka dessa bär på informationen hur de blir till, i vilket sammanhang, material, redskap, verktyg, hur materialen blir till, varifrån de kommer, vad som gör ett redskap välfungerande, vad som är ett verktygs kvalitet, färgning, beredning, behandling, skötsel och vård, förmågor, erfarenheter och skickligheter med mera.
Tillsammans är de ett enormt område av kunskap och förmåga som berättar om människan, kulturen, naturen och samhället. Materiellt kulturarv och immateriellt kulturarv är två sidor av samma mynt och båda sidorna behövs för att man ska förstå och kunna.