Forskargrupp studerar distansvård för överviktiga patienter med diabetes
Hälsoeffekterna är stora om sjukvården kan hjälpa överviktiga patienter med diabetes typ 2 att gå ner i vikt. Nu driver vårdpersonal i Jönköping en ny studie för att undersöka om det går att åstadkomma lika goda resultat om patienten träffar vården digitalt, som genom fysiska besök.
Många patienter med diabetes typ 2 har övervikt eller fetma. För den som är motiverad att gå ner i vikt erbjuds olika former av behandling. Som ett alternativ till läkemedelsbehandling och kirurgi erbjuds nu överviktiga patienter med diabetes typ 2 att inom ramen för en forskningsstudie gå ned i vikt med en lågkaloridiet. När patienten efter tre månader gått ned 15 kilo återintroduceras vanlig mat med stöd av dietist under två års tid.
Jämför resultat mellan två olika grupper
I studien jämförs resultaten mellan en grupp deltagare som träffar vårdpersonal fysiskt, med en annan där all kontakt med sjukvården sker genom videomöten och egenmonitorering via e-tjänsten 1177 stöd och behandling.
− Omkring hälften av patienterna med typ-2 diabetes är besvärsfria från sin diabetes efter ett år om de gått ner runt 15 kilo. Från tidigare studier i Storbritannien vet vi att metoden både är kostnadseffektiv och har stora hälsoeffekter, även om patienten besöker vården för uppföljning varje vecka, säger Andreas Stomby, docent och specialist i allmänmedicin vid Bra Liv Råslätt Vårdcentral och adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet. Han gör studien tillsammans med Julia Otten, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och biträdande universitetslektor vid Umeå universitet.
Erbjuds långtidsstöd av dietist
− Men även om det är kostnadseffektivt betyder ju inte det att vi har resurser till det. Det gör att vi ser behov att erbjuda vård på ett mer effektivt sätt, till exempel genom distansvård och egenmonitorering. Studiens kärnfråga är om vi kan åstadkomma lika goda resultat med mer effektiva arbetssätt, förklarar Anderas Stomby som räknar med att 45 deltagare ska ingå i studien.
I samband med att kostersättningen påbörjas slutar deltagarna med sina blodtrycks- och blodsockersänkande mediciner. Deltagarna går på löpande kontroller där blodtryck, blodsocker, vikt och eventuella biverkningar kontrolleras. Om blodsocker eller blodtryck stiger sätts medicinerna in igen.
Deltagarna träffar också en dietist som coachar och stöttar dem regelbundet. Enligt Andreas Stomby är långtidsstödet centralt för att lyckas på lång sikt. Effekterna av dieten följs upp efter sex, tolv och 24 månader med bland annat sockerbelastning och formulär.
Egenmonitorering via 1177
Gruppen med distansvård får en blodtrycksmätare, blodsockermätare och våg. De mäter själva sina värden varje dag och lägger in uppgifterna på 1177. All data övervakas av personal som ger skriftlig feedback varje vecka. Med jämna mellanrum har gruppen uppföljning med vårdpersonal via videomöten.
− Läkemedel mot övervikt är bra på väldigt många sätt, men de har stor påverkan på hur många patienter lever och stärker sällan patientens förmåga till egenvård. Suget att äta försvinner, men det påverkar inte patientens levnadsvanor i grunden. När viktminskande läkemedel sätts ut vet vi att ungefär hälften gått upp sin vikt inom ett år. Med en sån här studie vet vi inte hur långtidseffekten ser ut, men en hypotes är att den skulle kunna vara bättre, säger Andreas Stomby.
I forskargruppen ingår också forskningssjuksköterskan Emma Bergström, som arbetar på Bra Liv Råslätts vårdcentral och på Futurum samt dietisterna Axelié Petersson, Amanda Nilsson och Pauline Adolfsson, som alla arbetar vid Rehabiliteringscentrum.
Mer information om studien
För att kunna delta i studien ska personen:
• vara mellan 20 och 70 år
• haft diabetes i maximalt sex år
• ha ett BMI över 27
• ha ett långtidsblodsocker över 43
• inte behandlas med insulin
• inte ha gått ner mer än fem kilo i vikt under senaste halvåret.
Läs mer: Har du diabetes typ 2 och är motiverad att gå ner i vikt?