Hälsosamtal utifrån ett socioekonomiskt perspektiv
Lisbeth Johansson, Region Jönköpings län, har forskat om riktade hälsosamtal och om hur socioekonomi påverkar den egna hälsan. Studierna visar bland annat att fysiskt aktiva personer känner att de har större möjlighet att påverka sin hälsa och livssituation till det bättre.
Syftet med studierna var att öka kunskapen om relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa hos den vuxna befolkningen från ett salutogent perspektiv, det vill säga med fokus på friskfaktorer. Lisbeth Johansson arbetar med riktade hälsosamtal i Region Jönköpings län och valde att ha ett socioekonomiskt perspektiv eftersom det är en känd faktor för ojämlik hälsa i Sverige.
– Människor med lägre socioekonomi är generellt sett mindre fysiskt aktiva och har ofta sämre hälsa än de med högre socioekonomi. Den här avhandlingen utgår från att personerna själva har uppgett om de har ekonomiska bekymmer. Det behövs mer kunskap om relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa för olika socioekonomiska grupper, säger Lisbeth Johansson.
Kan utveckla hälsosamtalen
Alla delstudierna har gjorts med riktade hälsosamtal som utgångspunkt. Forskningen har undersökt fysisk aktivitet i förhållande till hälsa, livskvalitet, en känsla av att ha kontroll över sin hälsa och tillvaro samt vitalitet som exempelvis hur pigg någon känner sig. Studierna visar bland annat att:
Det krävs både ett informationsbrev och ett telefonsamtal från vårdcentralen för att fler ska gå på hälsosamtal.
74 procent av deltagarna underskattade sin stillasittande tid.
Fysiskt aktiva personer med ekonomiska svårigheter upplevde ungefär lika god självuppskattad hälsa som personer med hög socioekonomisk situation men som uppgav att de hade låg fysisk aktivitet.
Personer med ekonomiska svårigheter som var mer fysiskt aktiva upplevde att de var piggare, mer energiska och hade större möjlighet att påverka sin situation till det bättre än de som var mindre fysiskt aktiva.
Deltagarna i intervjustudien var medvetna om många hälsovinster som fysisk aktivitet kan ge och de var också medvetna om de hinder som de personligen hade för att kunna vara fysiskt aktiva. De var också motiverade och upplevde fördelarna som den fysiska aktiviteten gav.
– Avhandlingen kan ge djupare kunskap och förståelse för relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa samt om de fördelar som fysisk aktivitet ger, i förhållande till socioekonomi. Den kan också vara en hjälp i att vidareutveckla riktade hälsosamtal för att på ett salutogent sätt ge framför allt människor med lägre socioekonomi möjlighet att använda sina resurser för att öka sin fysiska aktivitet och på så sätt också förbättra sin hälsa, säger Lisbeth Johansson.