Risker för nervskador efter cellgiftsbehandling mot bröstcancer
Kvinnor som har behandlats med cellgift för bröstcancer riskerar att få nervskador med symtom som domningar, stickningar och nedsatt funktion. Övervikt och rökning påverkar risken för fortsatta nervskador, men det beror också på vilka gener personen har. Det visar forskning från överläkaren Kristina Engvall som disputerar med sin doktorsavhandling den 19 april.
Kristina Engvall är överläkare på onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Hon har undersökt hur vanligt det är med bestående nervskador efter cellgiftsbehandling av bröstcancer samt hur hälsan och privatekonomin påverkas efter genomgången behandling. Forskningen är baserad på en enkätstudie som genomfördes 2017 i Region Kalmar län, Region Östergötland och Region Jönköpings län. Sammanlagt deltog 646 överlevare efter bröstcancer och 1040 kvinnor som en kontrollgrupp.
– Majoriteten av överlevarna efter bröstcancer har kvar symtom av nervskador. Bland annat angav kvinnorna att de hade känselbortfall i fötter, svaghet i benen och svårigheter att öppna en burk. Även efter mer än 3,6 år rapporterade var fjärde bröstcanceröverlevare att de hade en hel del eller väldigt mycket kramp i fötterna, samt domningar eller stickningar i fötterna. Riskerna var tydligt förhöjda jämfört med kontrollgruppen. De vanligaste riskfaktorerna för nervskador i händer och fötter var behandling med cellgiftet paklitaxel, högre ålder, övervikt och diabetes, säger Kristina Engvall.
Använda vid samtal med patient
Vid mer aggressiv bröstcancer erbjuds cellgiftsbehandling för att minska återfallsrisken. I behandlingen ingår taxaner, ett slags cytostatika eller cellgift, som ökar chansen för överlevnad men som samtidigt medför risk för nervskador i händer och fötter. Enligt Engvall är det få studier som har undersökt hur vanligt det är med kvarstående nervskador, trots att patienter med bröstcancer runt om i världen har fått taxanbehandling i nästan 20 år.
– Det som är unikt med de här studierna är att de baserats på alla bröstcanceröverlevare i tre regioner och jämförelsen med en kontrollgrupp. Det är också unikt att vi har studerat många olika nervsymtom, vilket gett ny kunskap. Nu vet vi att vibrerande handverktyg och rökning kan öka risken för taxanorsakade nervskador. Resultaten går redan nu att använda i samtalen med patienter om riskerna och nytta med cellgiftsbehandling, säger Kristina Engvall.
Genetiska skillnader
Kvinnorna i studien angav att ju allvarligare nervsymptomet var, desto sämre var även livskvalitén och privatekonomin. Kvinnorna rapporterade till exempel problem med att stå eller gå på grund av svårigheter att känna marken under fötterna och svårt att gå upp för trappor eller resa sig ur en stol på grund av svaghet i benen.
– I den kliniska vardagen ser man att risken för biverkningar varierar, vissa får snabbt besvär medan andra inte har några biverkningar alls. I en kompletterande studie framkom det att det finns genetiska skillnader och att det genom genetisk analys går att förutsäga om det finns en hög risk för kvarstående nervsymtom, men där behövs mer forskning, säger Engvall.
Flera ingångar för att forska vidare
Resultatet i den genetiska studien visar att det i framtiden kan vara möjligt att förutse om patienten har en hög eller låg risk att få kvarstående nervbiverkningar. Enligt Kristina Engvall finns det flera ingångar för att forska vidare inom ämnet.
– Det vore spännande om det går att fortsätta utveckla den genetiska provtagningen, men också att starta en studie med kompressionshandskar och stödstrumpor som eventuellt skulle kunna minska risken att få nervsymtom. Redan nu pågår en studie här på Ryhov med vibrosense, en apparat som eventuellt kan mäta nervskador i fingrar och tår före patienten får symtom, säger Kristina Engvall.