Deras analyser viktiga för att ge patienterna diagnos
Biomedicinska analytikerna Viktor Petersson och Linda Andersson och alla deras kollegor på laboratoriemedicin, Länssjukhuset Ryhov, hanterar varje dygn cirka 5 000 prover för analyser. Det är en viktig del i arbetet med att ge patienterna rätt behandling.
– Vi känner oss väldigt delaktiga i sjukvården. Våra provsvar är en viktig del när läkarna ska ställa diagnoser, säger Viktor och Linda som båda arbetar på klinisk kemi.
Det var intresset för naturvetenskap och teknik som ledde in dem till yrket som biomedicinsk analytiker, BMA. Ett yrke som de beskriver som väldigt varierande och där de får ta ”körkort” för att bli certifierade för olika analyser.
Ligger i framkant
De konstaterar att deras arbetsplats ligger i framkant inom många områden. Till exempel tog de som andra laboratorium i Sverige i drift en automatisk provhantering som ger enklare och snabbare provhantering, för att klara de tighta svarstiderna – en timme för akuta prover.
– BMA-yrket utvecklas hela tiden. Det är också en hel del arbete med de analysresultat som avviker. Vi måste ha bra kunskap om hur kroppen fungerar när den är frisk, för att kunna bedöma om avvikande provsvar är okej, säger Linda Andersson.
För en utomstående ser förstås de olika analysmaskinerna ganska snarlika ut. Men Linda och Viktor förklarar att arbetsmomenten skiljer sig mycket åt.
– Som natt och dag. Det är bara provrören som ser likadana ut.
Fler kollegor behövs
Just nu behöver de få fler kollegor till de olika delarna av laboratoriemedicin: klinisk kemi, mikrobiologen och patologen, eftersom pensionsavgångar väntar. Det finns en nationell brist på BMA som återspeglar sig även i Region Jönköpings län.
Samtidigt tycker Linda och Viktor att deras arbetsplats har mycket att erbjuda:
– Det är väldigt bra medarbetare här. Man ställer upp för varandra och hjälper varandra, säger Viktor.
– Det blir aldrig monotont. Vi har också ett bra samarbete och det finns en ödmjukhet. Är det något man inte kan är det naturligt att gå och fråga en kollega, säger Linda.
Klinisk kemi behöver också rekrytera fler läkare, såväl en färdig specialist som en ST-läkare. För den som söker väntar ett arbete med bland annat utbildning i kvalitetsfrågor och utredningar i samband med analysresultat.
”Beroende av våra resultat”
– Det är ett intressant och omväxlande arbete jag har. Vi är en ganska okänd yrkesgrupp, samtidigt som de flesta beslut som tas i vården är beroende och baserade på analysresultat från ett laboratorium, säger Thamara Zafirova, överläkare på klinisk kemi.
Med 24 års erfarenhet som klinisk kemist i Jönköping tycker hon att klinisk kemi har genomgått en stor förändring de senaste åren.
– På laboratoriet finns duktiga medarbetare av olika yrkeskategorier: biomedicinska analytiker, kemister, ingenjörer och IT-personal. Vi jobbar i olika team beroende på uppdraget.
För sjukhusens kliniker och för primärvården är läkarna på laboratoriemedicin ett stort stöd i att ge rådgivning kring patientens fortsatta behandling utifrån analysresultaten.
– Under en jourvecka kan jag till exempel få telefonsamtal om oväntade analysresultat som kan kräva extra insatser för att utesluta någon okänd analytisk påverkan av till exempel nya biologiska läkemedel.
Arbetar med utbildningar
Som läkare är man medicinskt ansvarig för vissa metodområden på laboratoriet. Det innebär ansvar för upprätthållande av ett adekvat analyssortiment genom att bevaka utvecklingen inom klinisk kemi och sjukvårdens behov. I samband med införandet av nya analyser sker utbildning till laboratoriepersonal och till kliniker och vårdcentraler.
– Som klinisk kemist har vi ofta en konsultroll för tolkning av analysresultat och rådgivning för vidare utredning. Handledning av ST-läkare ingår också. Inom laboratoriemedicin finns även en FoU-enhet som erbjuder forskningsmöjligheter för alla intresserade.
Nu hoppas Thamara Zafirova att fler läkarkollegor ska lockas till klinisk kemi för tjänster i en verksamhet där utvecklingen är både snabb och mycket spännande.