Flera åtgärder för att förhindra nya VRE-utbrott inom sjukvården

Under 2024 pågick ett utbrott med vancomycinresistenta enterokocker, så kallade VRE, inom slutenvården i Region Jönköpings län. Totalt var det 35 patienter som smittades av samma bakteriestam. Av dem var det 32 som smittades inom sjukvården, två som hushållskontakter och därutöver finns det första fallet, där anledningen till smittan fortfarande är okänd. Smittspridningen började i februari 2024 på Höglandsjukhuset i Eksjö med några fall. Den stora smittspridningen skedde därefter på medicinavdelningar på Länssjukhuset Ryhov från augusti till september 2024.

– Det är naturligtvis väldigt olyckligt att det här VRE-utbrottet har skett men det vi kan göra är att lära oss av det. Ingen patient ska behöva drabbas av det här. Tillsammans har vi gjort en gedigen och ganska unik utredning för att verkligen gå igenom det som hänt och sedan komma med åtgärder för att förhindra liknande utbrott i framtiden, säger chefläkare Eva-Lena Enell.

Flera anledningar bakom utbrottet

Utredningen visar på flera anledningar bakom utbrottet. Det har förekommit brister i hygien- och klädregler samt brister i städrutiner. I vissa fall har det varit otydlig ansvarsfördelning när det gäller städning av vissa ytor. VRE är en bakterie som är svår att städa bort eftersom den kan överleva länge i miljön. Samtidigt fanns det flera nya medarbetare med bristande kunskap om smittvägarna samt att smittade patienter förflyttades både inom samma sjukhus och mellan olika sjukhus.

– De flesta som smittades har blivit passiva bärare av bakterien utan att bli sjuka, men en patient drabbades av urinvägsinfektion och sepsis. Själva smittkedjan har kunnat följas ganska väl genom utbrottet, även om det i vissa fall fortfarande är lite oklart från exakt vilken patient som smittan har förts vidare. De patienter som är passiva bärare har kallats för uppföljning, säger Jonas Lind, som är verksamhetschef på medicinkliniken.

Många nya åtgärder

Som ett resultat av utredningen har de inblandade gemensamt kommit fram till flera åtgärder för att förhindra nya utbrott. Det har skapats en ny rutin för smittspårning vid utbrott av multiresistenta bakterier och för att säkerställa att det finns tillräcklig bemanning och rätt kompetens för att utföra städning. Sedan tidigare finns riktlinjer för att begränsa förflyttningar av patienter som nu har förtydligats ytterligare. Antalet kvalitetskontroller ska öka och alla enheter ska säkerställa att all personal följer hygienrutiner och klädregler.

– Hela processen för städning och rengöring har setts över och ansvarsfördelningen för vilka ytor som städas av servicepersonal respektive vårdpersonal har tydliggjorts. Servicepersonal ska få utbildning och det ska säkerställas att det finns tillräcklig bemanning för att klara av städningen, säger Gunnel Svedeskog Karlsson, verksamhetschef på verksamhetsstöd och service.

Lex Maria-anmälan

På grund av VRE-utbrottets omfattning och att utredningen har påvisat flera olika orsaker har det gjorts en lex Maria-anmälan. För att kartlägga utbrottets omfattning gjordes ett omfattande smittspårningsarbete, vilket bland annat innebar ett stort antal journalgranskningar, kontakter med vårdenheter och kommuner samt kontakt med enskilda personer för provtagning. Besök har även gjorts på drabbade enheter för genomgång av hygien- och städrutiner. Sammanlagt har 1600 patientprover och 122 miljöodlingar analyserats i smittspårningssyfte.

– Det luriga med en bakterie som VRE är att den sällan ger några symtom hos de som blir bärare. Ett utbrott kan därför pågå i det tysta, utan att vi upptäcker det förrän det redan har blivit stort. För att VRE och andra smittämnen inte ska spridas i vårdmiljö krävs god följsamhet till hygien- och städrutiner och det är viktigt att man alltid är noggrann med detta, även hos de patienter där det inte finns något känt smittämne, säger Amelie Magnander, överläkare på Smittskydd Vårdhygien.

Fakta: Vancomycinresistenta enterokocker

• VRE är en bakterie som är resistent mot flera antibiotikasorter som vanligtvis används för att behandla enterokockinfektioner.
• Oftast orsakar bakterien inga symtom hos den som blir smittad, utan bakterien blir en del av den normala tarmfloran. I sällsynta fall ger VRE upphov till infektion, som kan vara svårare att behandla eftersom vanliga antibiotikasorter inte biter på bakterien.
• Den vanligaste smittvägen för VRE är genom händer som förorenats vid toalettbesök och sedan sprider smitta vidare till olika ytor, till exempel kranar och handtag.
• För att bli bärare krävs att VRE kommer ner i tarmen via munnen eller att bakterien hamnar i sår. Risken för spridning av smittan är större om bäraren av VRE har diarré. Vätskande sår, stomi eller urinkateter kan också innebära ökad risk för att sprida smitta.
• Det är vanligtvis inom sjukvården som VRE sprids, dels för att antibiotikaanvändning som främjar bärarskap och spridning används i högre utsträckning än i samhället i stort, men också för att bakterien är svår att städa bort och därför lätt blir kvar på ytor och föremål som patienter kommer i kontakt med.