Nye chefläkaren: Mesta möjliga vård är inte alltid bästa fungerande vård

Nye chefläkaren: Mesta möjliga vård är inte alltid bästa fungerande vård

En man med glasögon och mörkblå jacka samt ljusare blå uppknäppt skjorta står i en sjukhuskorridor.
Sedan början av 2024 arbetar Daniel Gustafsson som chefläkare med ansvaret för vårdövergångar och nära vård. Foto: Christoffer Hägg

Sedan början av 2024 arbetar en ny chefläkare med att förbättra resan för patientens som rör sig mellan den kommunala och regionala vården. I den samverkande vården kan alla tyckas göra rätt men patienten blir ändå lidande. Daniel Gustafsson vill hitta stigarna genom vårdsystemet och ser det som hälsosamt att personcentreringen utmanar organisationen.

I patientsäkerhetsberättelsen för 2024 beskrivs det hur Region Jönköpings län har arbetat för bättre flöden mellan primärvård, akutmottagning, slutenvård och den kommunala sjukvården. Daniel Gustafsson har arbetat drygt ett år som chefläkare med ansvaret för vårdövergångar och nära vård.

– Nära vård är ett väldigt brett begrepp och det blir lätt diffust. Mitt fokus är inom det som man kan kalla den samverkande vården mellan region och kommun. Det finns behov av att förstärka patientsäkerheten hos den samverkande vården och den sker ofta i en gråzon. Vi behöver förbättra vår kunskap om hur vi utvecklar och förbättrar patienternas resa. Jag vill hitta stigarna för vårdgemenskap, säger Daniel Gustafsson.

Lyckas inte sätta patienten i fokus

Exempel på frågor som han arbetar med är att få till möten mellan kommun och region för att analysera och minska risker för vårdskador samt förbättring av patientsäkerhet kring läkemedel utanför sjukhus. Där är medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunen en viktig samarbetspart.

– Att skapa bra samverkande ledning är verktyg som behövs för det är ett svårorienterat område. Där hoppas jag vara med och bidra till vilka strukturer som kan underlätta vårt arbete framåt. Ibland kan vi ha gjort för mycket tillsammans. Alla har gjort något och inte gjort något fel. Men vi har ändå inte lyckats skapa en gemensam vårdplan och inte lyckats sätta patienten i fokus, säger Gustafsson.

Patientnämnden ser helheten

Han nämner den palliativa vården som bra exempel för där blir det tydligt om det fungerar. Den palliativa vården kräver ett nära samarbete över organisationsgränserna samtidigt som det handlar om existentiella frågor. Eftersom det är i livets slutskede finns det inte mycket tid för de inblandade.

– När vi anmäler hamnar det ofta så nära den ansvariga verksamheten som möjligt. När det sker i den samverkande verksamheten är det mer komplext att se vem som är ansvarig. Alla har gjort ungefär rätt men det kan ändå ha lett till ett förlängt lidande. Mesta möjliga vård är inte alltid bästa fungerande vård. De ärenden som kommer in till patientnämnden är väldigt viktiga. Patientnämnden har större potential att se helheten än vad vi ibland kan se inifrån organisationen.

Hälsosamma frågor till systemet

Enligt Daniel Gustafsson finns det en utmaning i att hälso- och sjukvården är organiserad i spår samtidigt som personcentrerad vård behöver drivas i hela organisationen. Patienten själv bryr sig inte om spåren eller om det är kommunal eller regional vård.

– Personcentreringen inom den nära vården utmanar organisationen. Det finns god kunskap om personcentrering i det enskilda patientmötet eller i den egna verksamheten, men det finns mindre kunskap om hur organisationen ska klara av att arbeta personcentrerat. Och det kommer att ställa hälsosamma och nyttiga frågor till hälso- och sjukvårdssystemet, säger Daniel Gustafsson.

Fler lex Maria-anmälningar

I patientsäkerhetsberättelsen för 2024 går det även att se att antalet lex Maria-anmälningar har ökat, jämfört med de senaste åren. Vårdcentralerna Bra Liv står för den största delen men det är också fler anmälningar inom psykiatriverksamheterna samt inom tandvården.

– Ökningen av det totala antalet lex Maria-anmälningar beror dels på ett förändrat arbetssätt med patientnämnden som ger ökad kännedom om ärenden men även dels på chefläkarnas förändrade arbete med att stämma av ärenden och frågeställningar med varandra. Vi gör fler anmälningar där flera verksamhetsområden har varit involverade i händelsen och så också i utredningen. Jag ser det som ett tecken på en ökad medvetenhet, inte sämre vård, säger chefläkare Elin Fröding.

Få till kulturförändring

Enligt Elin Fröding, som är chef på sektion chefläkare och patientsäkerhet, speglar ökningen en förändring och förbättring av patientsäkerhetskulturen med fler ärenden som kommer till chefläkarnas kännedom. Sektionen har arbetat aktivt i ledningsgrupper, på ledningsmöten och läkarmöten, i dialoger samt på ronder för att få till en kulturförändring.

Antal lex Maria-anmälningar

Siffrorna visar antalet lex Maria-anmälningar de senaste fem åren i Region Jönköpings län.

  • 2020: 36
  • 2021: 31
  • 2022: 63
  • 2023: 40
  • 2024: 75

 

Patientsäkerhetsberättelse 2024 i Region Jönköpings län