Paula Bergman disputerar: Kultur på recept stärker den psykiska hälsan
Personer med psykisk ohälsa eller långvarig smärta mår bättre av att delta i kulturaktiviteter tillsammans med andra. Det visar en avhandling av Paula Bergman, folkhälsoutvecklare i Region Jönköpings län och doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU).
Paula Bergman har i fyra studier undersökt om personer som remitterats till kultur på recept, KUR, vid sjukskrivning, fått effekt på sin psykiska hälsa, välbefinnande och individuella resurser. Personerna var sjukskrivna för psykisk ohälsa såsom stressproblematik, ångest, depression eller ospecifik långvarig smärta. I sina studier har Paula Bergman också undersökt hur ekonomisk oro och utbildningsnivå påverkade upplevelsen av att delta i kultur på recept.
Störst effekt vid depression
Drygt 200 personer som deltagit i KUR ingick i studien tillsammans med lika många från en kontrollgrupp. Genom att studera deltagarnas förändring av stress, ångest och depression efter sex och tolv månader framkom att den psykiska ohälsan hade minskat mer hos dem som deltagit i KUR, jämfört med kontrollgruppen. Störst var effekterna hos deltagare med depression.
− Deltagare remitteras både från den psykiatriska öppenvården, primärvården och rehabiliteringscentrum. De som kommer från öppenpsykiatrin har ofta ett sämre utgångsvärde, men när vi studerar halvårsuppföljningen ser vi att de nått upp till ungefär samma nivå som övriga. Det visar att KUR är ett bra komplement till psykologisk och farmakologisk behandling för denna målgrupp, säger Paula Bergman.
Stärker självkänslan
Deltagare som medverkar i KUR träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan. Varje träff pågår i två och en halv timme. Gruppen består av 6–9 personer och tillsammans får deltagarna prova på olika aktiviteter, exempelvis slöjd, tovning, måleri, drama, dans, sång och skrivande. Varje aktivitet upprepas två eller tre gånger.
− Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling. Att delta i aktiviteterna ökar deltagarnas självförtroende och självkänsla, säger Paula Bergman som berättar att deltagare ofta uttrycker ”jag kunde ju mer än jag trodde” eller ”nu vågar jag ta för mig mer och se mer hoppfullt på framtiden”.
Inga prestationskrav
Alla aktiviteter är frivilliga och helt fria från prestationskrav. KUR är arbetsförberedande då deltagarna behöver passa tider, ta sig till nya platser och träffa nya människor.
− I studien framkom att deltagare som är sjukskrivna för utmattning ofta blev trötta dagen efter och att vissa med smärtproblematik fick ont dagen efter. De uppgav samtidigt att de var beredda att ta det bakslaget eftersom de upplevde att det var värt det på längre sikt, säger Paula Bergman som förklarar att upplägget där deltagarna för prova på många olika aktiviteter tillsammans med andra i samma situation bidrar till trygghet och möjliggör att de vågar göra sådant de annars inte skulle våga göra.
− När man är där känner man ett flow, då är man intensivt intresserad. Efteråt upplever många att de antingen är energirika eller jättetrötta. KUR är inte en insats som hjälper deltagaren att bli av med sin smärta, däremot kan den ge deltagaren verktyg att hantera smärtan och att bli mer uthållig i den, säger Paula Bergman.
Ekonomisk oro påverkar välbefinnandet
Deltagare som ofta var oroade över sin ekonomi rapporterade högre nivåer av stress, ångest och depression. De uttryckte också en lägre känsla av sammanhang och självtillit. De deltagare som rapporterade att de aldrig var oroade över sin ekonomi rapporterade samtidigt de lägsta nivåerna av stress, ångest och depression, starkast känsla av sammanhang och självtillit. Utbildningsnivå var ingen faktor som påverkade upplevelsen.
− Resultaten pekar mot att en ekonomisk oro kan vara en kritisk faktor som påverkar psykisk hälsa och välbefinnande. Resultaten visade större förbättringar i stress, ångest, depression och känsla av sammanhang hos deltagare som remitterats från öppen psykiatrisk vård, jämfört med de som remitterats från primärvården. Det tyder på att den gruppen lämpar sig bra för gruppaktiviteter som kultur på recept, säger Paula Bergman.
Precis som vid fysisk aktivitet kan fördelarna med att delta i kulturaktiviteter vara kortvariga och behöva förnyas. För att behålla de positiva effekterna av delta i sådana aktiviteter menar Paula Bergman att folkhälso- och vårdpersonal bör undersöka alternativa vägar för att förlänga effekterna genom att tillsammans med kommuner och civilsamhället erbjuda kulturaktiviteter som är tillgängliga även för de med en begränsad ekonomi.
Välkommen på disputation:
Paula Bergman disputerar fredag den 22 november klockan 10:00 i Forum Humanum, Hälsohögskolan, Jönköping University.
Läs mer
Ta del av Paula Bergmans avhandling här