Tandhygienisterna Gunilla och Maria behandlar alla åldrar
Barnen får lära sig att borsta tänderna på rätt sätt. Äldre patienter får en munvårdsbedömning. – Allt börjar med en god munhälsa, säger tandhygienisterna Maria Björk och Gunilla Rydholm vid Tranås Folktandvård som har stor variation i sitt yrke.
I sitt yrke möter de alla patienter i alla åldrar, en av de viktigaste anledningarna till att de stortrivs med sitt yrke där de arbetar tillsammans med tandsköterskor och tandläkare.
– Det är väldigt socialt. Vi träffar många människor, vilket gör det till ett varierat yrke. Vi träffar patienter i alla åldrar, från 1 till 100 år, säger de.
Vardagen handlar om att ta emot patienter för regelbundna undersökningar. Det kan handla om att främja tandhälsa genom information och motivation, ta bort tandsten, eller behandla tandlossning.
Diagnostiserar karies och parodontit
– Det är två sjukdomstillstånd vi får diagnostisera; karies och tandlossning (parodontit), säger Maria Björk. Handlar det om karies är det en tandläkare som borrar medan vi kan hjälpa till att göra fyllningen.
Patienter med tandlossningsproblem träffar en tandhygienist. De kan behöva komma med jämna intervaller för behandling.
– Det handlar om att skapa en god munhygien. Vi gör rent nere i fickor, försöker begränsa inflammationen och uppmanar patienterna att hålla en god munhygien, säger Gunilla Rydholm.
Lär ut tandborstning
För de yngre patienterna är det mycket förebyggande insatser. Sexåringar kan tillsammans med sina föräldrar till exempel lära sig hur tänderna ska borstas.
– Det brukar heta att man ska borsta i två minuter. Men det handlar också om hur man borstar. En del borstar bara tuggytorna. Men vi lär ut och är med och korrigerar tekniken när de får stå framför spegel och borsta. Vi kan också färga in tänderna för att visa var det finns plack.
Tandborstningen är viktig. Kosten också.
– Ibland har vi sockerutställning här på Folktandvården för sexåringar för att visa hur mycket socker det finns i olika saker. Vi propagerar fortfarande för godis en dag i veckan, säger Maria Björk.
Färre dagar med godis
Samtidigt gäller det att göra förändringar stegvis. Så barnet som åt godis varje dag uppmanades att börja med att hoppa över godiset en dag.
– När hon kom nästa gång hade hon minskat till godis tre dagar i veckan.
Bra tandhälsa har förstås en stark koppling till kostråd. Livsstilsförändringar påverkar också munhälsan positivt.
– Det har vi inom tandvården pratat om i 20-25 år. Men nu får vi jättebra draghjälp av media som skriver mycket om övervikt, kost och socker, säger Maria Björk och Gunilla Rydholm.
Bästa tandhälsan i Sverige
Ett långsiktigt och strategiskt tandhälsoarbete har också gjort att barn och ungdomar i Jönköpings län har den bästa tandhälsan i Sverige.
– Men bland en del flyktingbarn som kommer till oss nu ser vi tyvärr en sämre tandhälsa, som vi behöver behandla, säger de.
På senare år har munhälsan också uppmärksammats som en viktig faktor för äldres hälsa. Därför gör nu Folktandvården så kallade munvårdsbedömningar på bland annat äldreboenden.
– Förra månaden träffade vi omkring 80 äldre. Det är lite kul eftersom vi tidigare genom åren följt många av dem som patienter. Dessutom är munhälsan väldigt viktig. Är inte den bra kan man inte äta ordentligt, och då ökar risken för fallolyckor. Och den som blir liggande efter en skada riskerar liggsår, säger Maria Björk.
Bemöta och informera
I tandhygienistyrket är förstås bemötandet viktigt, att informera, att berätta för patienten om nästa steg i behandlingen, och att läsa av om patienten har tandvårdsrädsla. Att till exempel ta bort tandsten är sällan någon njutning förrän efteråt, och bedövning kan bli aktuellt.
– Det finns en uppfattning bland patienter om att det gör lite ont att besöka oss. Men ofta kan patienter tycka att det är bättre att komma lite tätare så att det inte behöver göra så ont. En patient uttryckte det också som att ”det gör lite skönt ont att ta bort tandsten”, och vi är förstås noga med att erbjuda bedövning, säger Gunilla Rydholm.
De började båda som tandsköterskor, men valde för 13 år sedan att gå en uppdragsutbildning till tandhygienister i Karlstad. Tandsköterska och tandhygienist är två olika utbildningar.
– Jag ville utveckla mig i yrket och få egen legitimation. I och med att yrkesrollen breddades blev den intressant för mig, säger Gunilla Rydholm.
Tandställning väckte intresset
Att hon skulle arbeta med tandvård beslutade hon sig för i tonåren.
– Jag hade fast tandställning när jag gick i sjuan och fick hjälp av en underbar tandsköterska. Så det ville jag bli.
Maria fattade samma beslut efter att lite slumpmässigt prya på Folktandvården i Aneby på högstadiet.
Nu har de lång erfarenhet i både tandsköterske- och tandhygienistyrket, val de inte ångrat.
– Som tandsköterska jobbar du oftast i ett team tillsammans med tandläkare. Som tandhygienist kan du också ingå i teamet men ofta arbetar du mer självständigt. Detta är ett yrke som har framtiden för sig. Det handlar om att förebygga tandsjukdomar och motivera patienter till god munhälsa. När tandhälsan blir allt bättre räcker det för många patienter att komma till oss, medan tandläkarna kan koncentrera sig på de patienter som behöver mer omfattande behandling.